Narkotika är ett folkhälsoproblem i Europa. Uppskattningsvis 83,4 miljoner, 29 procent av alla mellan 15 och 64 år, har någon gång använt en olaglig drog. Det visar European Drug Report från EMCDDA, som släpps i dag.
– ”Alla, allt och överallt” – det är budskapet att ta med sig hem från 2022 års analys av drogtrenderna. I dag har vi en situation där vi kan se påverkan av drogproblem nästan överallt, säger Alexis Goosdeel, direktör för EMCDDA, i förordet till rapporten.
Cannabis är det överlägset vanligaste narkotiska preparatet. Närmare 48 miljoner män och 31 miljoner kvinnor i Europa har någon gång använt drogen. Men skillnaderna mellan länderna är stora. I Malta är det bara 4,3 procent som någon gång testat cannabis, medan det i Frankrike (som är det land där flest testat) rör sig om 44,8 procent. Sverige ligger på 17,4 procent.
”I dag har vi en situation där vi kan se påverkan av drogproblem nästan överallt.”
Alexis Goosdeel, direktör för EMCDDA
Priset på cannabis i Europa har legat relativt still de senaste tio åren, men halten av den aktiva substansen THC i drogen har ökat. För närvarande är THC-halten i hasch (kådan) ungefär dubbelt så hög, 21 procent, som i marijuana (torkade växtdelar), 11 procent. Det är en omvänd utveckling mot tidigare då halten i marijuana i många år ökade till nivåer som var högre än i hasch. Enligt EMCDDA är det starkare haschet ett svar från odlare utanför EU på den konkurrens som uppstått när allt fler odlar innanför EU:s gränser.
Under fjolåret använde 22 miljoner européer cannabis. Näst vanligast är de stimulerande drogerna som amfetamin (som 2 miljoner har testat), kokain (3,5 miljoner), och ecstacy (2,6 miljoner).
”Opioider för det största bidraget till de narkotikarelaterade skadorna.”
Ur EMCDDA:s rapport
Omkring en miljon människor använde heroin eller någon annan olaglig opioid förra året. Även om det är den minst vanliga av de stora narkotikagrupperna så står opioider för det största bidraget till de narkotikarelaterade skadorna. Främst för att de är inblandade i en majoritet av alla narkotikarelaterade dödsfall (74 procent 2020), ofta i kombination med andra droger.
De flesta som har problem med droger använder många olika slags preparat. Och mönstren blir allt mer komplexa, med läkemedel och substanser som ketamin och GHB/GBL.
Komplexiteten blir inte mindre av att droganvändning också är nära kopplat till flera av dagens hälsoproblem och sociala frågor, som psykiska problem och självskadebeteende, hemlöshet, ungdomskriminalitet, och utnyttjande av utsatta individer och samhällen.
Uppfinningsrikedomen hos producenter och smugglare bidrar också till hög tillgänglighet på allt fler substanser, ofta med hög styrka.
Narkotikadödligheten talas det mycket om, och Sverige har sannerligen inget att vara stolta över, men sämst är vi inte heller. All statistik ska tolkas försiktigt och det gäller i synnerhet dödlighet som inte rapporteras på samma vis överallt, men enligt de inrapporterade siffrorna är det Norge som ligger sämst till med 85 döda per million invånare. Därefter kommer Sverige och Irland med 73 och Finland med 72. Lägsta siffran rapporterar Rumänien, 3 per miljon, tätt följt av Turkiet och Bulgarien som båda rapporterar 2.
Positivt är att det blivit ovanligare att injicera under det senaste decenniet. Några exakta siffror kan inte EMCDDA ge eftersom endast 15 länder rapporterar förekomsten av injektionsmissbruk. Heroin hör till de droger som injiceras i alla de rapporterande länderna. Historiskt har det också varit så drogen använts, men det verkar ha skett en viss förändring. Bland personer som för första gången kom till behandling 2020 hade endast 22 procent det distributionssättet som sitt vanligaste. Det är minskning från 35 procent 2013.
”Sedan en tid tillbaka sjunker antalet smittade på grund av droginjektioner.”
Ur EMCDDA:s rapport
Att injicera narkotika ökar risken för överdos, skador och blodsmitta. Enligt EMCDDA finns risk att pandemin fört med sig svårigheter att få tag på rena sprutor och att färre testat sig för HIV och hepatit. Sedan en tid tillbaka sjunker antalet smittade på grund av droginjektioner och EMCDDA påpekar därför att det är viktigt att länderna håller koll framöver så att inte antalet stiger igen.
Undersökningar av avloppsvattnet visar att det skett en viss minskning av kokainanvändningen under pandemin. Sannolikt beror det på nedstängningen av nattlivet. Enligt EMCDDA visar dock nyare data att nivån verkar ha återgått till ungefär densamma som före pandemin. Det gjordes också en toppnotering för beslagen under 2020, då 213 ton kokain beslagtogs. Det finns alltså inga tecken på att den uppåtgående trenden för kokain skulle ha brutits.
Det senaste tio åren har också priset legat stabilt samtidigt som drogen har blivit renare.
Fler laboratorier för att processa kokain har också upptäckts i Europa. Även antalet dömda för bruk eller innehav har ökat. Sammanlagt tyder allt på att tillgången och användningen av kokain är hög jämfört med tidigare.