Droger i fängelse

”Behandlingen räddade mitt liv”

Allt fler kvinnor som avtjänar fängelsestraff bedöms ha drogproblem. Lena Nordström hade tur och fick en av de få behandlingsplatser som finns.

När Lena Nordström greps för grovt narkotikabrott i maj 2015 hade hon tagit amfetamin i trettio år och redan suttit i fängelse sex gånger tidigare. Men den här gången skulle bli annorlunda.

– Jag hade turen att få göra en 12-stegsbehandling på Hinseberg. Det finns bara ett fåtal såna platser för intagna kvinnor i hela Sverige. Det räddade mitt liv, säger hon.

På svenska anstalter erbjuds 12-stegsbehandling, kognitiv beteendeterapi, KBT,och substitutionsbehandling. Men frågan genomsyrar många andra behandlingsprogram.

– Ungefär 70 procent av våra intagna har missbruksproblem, så det är något som vi behöver bemöta överallt, säger Martin Lardén, chef över enheten för behandlingsprogram på Kriminalvården.

”Tidigare har man tittat mer på trauma och social utsatthet och mindre på våld, attityder kring våld och missbruk när man utrett kvinnor.”

Martin Lardén

2014 bedömdes 52 procent av kvinnor intagna på svenska fängelser inte ha något missbruk. 2019 hade den siffran sjunkit till 43 procent. Martin Lardén tror att det till viss del beror på att kvinnor idag utreds på samma sätt som män.

– Utredningarna är bättre idag. Tidigare har man tittat mer på trauma och social utsatthet, och mindre på våld, attityder kring våld, och missbruk när man utrett kvinnor.

Urban Thiria, programutbildare i Kriminalvården, har inte märkt av förändringen i statistiken i den vardagliga verksamheten. Däremot tycker han sig se att blandmissbruk blivit vanligare på svenska anstalter.

– Innan var det mer renodlat, att man gick på ett specifikt preparat, säger han.

Även han säger att det idag görs mindre skillnad mellan män och kvinnor. Utbudet av behandlingar kan vara mindre på kvinnoanstalter, eftersom de är mindre till storleken, men idag tittar man på hur man kan göra fler behandlingsprogram könsneutrala.

– Det gäller även programmen som handlar om våld i nära relationer. Där har vi gått ifrån att det behöver handla om en heterosexuell relation till att det kan handla om vilken nära relation som helst, säger Urban Thiria.

”Ibland har jag fått sitta ett halvår på häkte. När man väl kommer till fängelset har jag varit fokuserad på att få tag på droger inför frisläppningen.”

Lena Nordström

För Lena Nordström var en avgörande skillnad att hon denna gång dömts till ett längre fängelsestraff, fem år. Tidigare har en stor del av hennes fängelsetid avtjänats i häkte.

– Ibland har jag fått sitta ett halvår på häkte. När man väl kommer till fängelset är det dags att förbereda för muck, och jag har varit fokuserad på att få tag på droger inför frisläppningen, säger hon.

Men även om tiden på anstalt är kort tycker Lena Nordström att intagna med missbruk borde erbjudas behandling.

– Även om du bara sitter fyra månader så hinner du göra en grundutbildning i 12-stegsprogrammet.

Martin Lardén håller med om att de långa häktestiderna är ett problem när det gäller att få personer i behandling.

– Vi vill möta de med missbruksproblem tidigt när de har kvar bilden av verkligheten utanför murarna. Som det är nu så dröjer det länge innan de kan bli aktuella för behandling, och därför kan de vara svårare att motivera. Sedan är tiden som blir kvar väldigt kort. Där behöver vi göra behandlingsprogrammen kortare och intensivare, säger han.

När Lena Nordström kom ut fick hon tag i en lägenhet i Stockholm och arbetar hos Kriminellas revansch i samhället, KRIS. Om två veckor ska hon tillbaka till behandlingsavdelningen på Hinseberg för att berätta om sitt liv och sin behandling.

– Det känns jättebra, de som sitter där kan identifiera sig med mig och min historia. Idag går jag på 12-stegsmöten varje vecka och tar en dag i taget, säger hon.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer