Missbruk

Oenighet om hur många barn som far illa på grund av alkohol

Olika siffror har cirkulerat på hur många barn som far illa av sina föräldrars drickande. För att reda klarhet i begreppen en gång för alla bjöd Junis in forskare till en konferens.

Junis, IOGT-NTO:s juniorförbund, anordnade en konferens i Stockholm i lördags för att få veta hur många barn som egentligen far illa av föräldrarnas drickande. Den senaste siffran som Folkhälsoinstitutet räknade ut 2008 säger att det rör sig om 385 000 barn. Siffran har dock ifrågasatts och Junis har därför valt att gå tillbaka till siffran 200 000 barn som Socialstyrelsen räknade ut 1994 när de pratar om barnen.

Inte heller nu var alla helt överens om hur många barn det rör sig om. Att det åtminstone är 100 000 barn som lever med minst en förälder som är beroende eller missbrukar lyckades man dock enas om.

– Det är som frågan om meningen med livet, i klassikern Liftarens guide till galaxen. Svaret beror på hur man ställer frågan, säger Berth Andersson Hagel, adjunkt på Linnéuniversitetet.

Det råder delade meningar om vilken siffra som bör användas.

Håkan Leifman, direktör på CAN, har problem med siffran 385 000 barn.

– Det råder nog ingen tvekan om att omkring 20 procent av alla barn, eller ca 400 000, har en förälder eller vårdnadshavare med hög alkoholkonsumtion. Det finns flera undersökningar som stöder det. Däremot är det inte självklart att det drabbar deras barn, säger han.

Håkan Leifman förespråkar i stället siffran 100 000 barn.

– Vi känner till att 90 000 barn har en förälder som får vård för sitt beroende. Befolkningsstudier visar att 89 000 barn lever med en förälder med missbruk eller beroende. Vi vet sedan tidigare att det här är en svår grupp att få med i befolkningsstudier. Det kan alltså röra sig om olika barn och då skulle siffran vara 179 000. Sannolikt rör det sig dock om en överlappning. Om man säger att minst 100 000 så är man säker på att det inte är en överdrift utan det minsta antalet det kan handla om, säger han.

Berth Andersson Hagel tycker att man bör kunna utgå från att det är fler som far illa.

– Jag tycker att 400 000 är en ganska pålitlig siffra, men är beredd att böja mig för argumentet att det är viktigt att det inte uppfattas som uppblåsta siffror, säger han.

Junis ordförande är inte besviken, trots att någon fullständig enighet inte rådde om vilken siffra som bör användas.

– Nej, jag är inte besviken. Att hänvisa till en siffra från 1994, som vi gjort de senaste åren, känns gammalt. Vi vet också att siffran 385 000 är starkt ifrågasatt så i fortsättningen kommer vi att säga att minst 100 000 barn är drabbade. Andelen av dem som får vård är fortfarande allt för låg, säger Catharina Sandberg, ordförande i Junis.

Enligt Junis årliga enkät till alla kommuner får 2 800 barn till föräldrar med beroende eller missbruk någon form av stöd i dag. Det är en bråkdel av 100 000. Att barnen inte får hjälp anser Berth Andersson Hagel främst beror på att vi inte vill se dem.

– Enligt professor Ingvar Nylander som skrivit en avhandling på ämnet är förekomsten av de här barnen ”ett grundskott mot vår alkoholkultur”. Vetskapen om att barn far illa passar inte in i våra system. Därför väljer vi att inte se dem, säger han.

Jonas Raninen, forskare på CAN och Karolinska institutet, redogjorde för CAN:s kartläggning av vilka barn som får stöd och hur barnen mår.

– Barn vars föräldrar missbrukar narkotika får oftare stöd än de vars föräldrar enbart missbrukar alkohol. Att ha båda föräldrarna i vård eller om förälderns partner också vårdas ökar sannolikheten för att barnet får stöd. Detsamma gäller om barnet är omhändertaget av samhället. Äldre barn får också mer stöd än yngre, i synnerhet om de utvecklat egna problem.

Kartläggningen visar att de insatser som barnen oftast får är stödgrupper. Det är dock inte givet att det passar alla barn.

– För vissa barn kan en mindre insats vara bättre än en större. En stor insats kan vara stigmatiserande. För vissa är en bra lärare i skolan det viktigaste och bästa stödet. Därför är det viktigt att man erbjuder olika former för stöd, säger Berth Andersson Hagel.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer