Junis har undersökt kommunernas stöd varje år sedan 2004. Svarsfrekvensen är hög, hela 80 procent av kommunerna har besvarat enkäten. Samtidigt visar den att få barn får stödinsatser. I år är det 2 800. Det är 1,9 procent av de barn som lever med minst en missbrukande förälder, enligt Socialstyrelsens beräkningar.
– Det mest anmärkningsvärda i rapporten är att det som kommunerna främst anser sig behöva för att kunna utveckla stödet är ökat samarbete mellan instanser i den egna kommunen. Därefter kommer ökad information och politiska prioriteringar. Först på fjärde plats mer pengar, säger Anna Carlsson Cheikh. Förbundskonsulent på IOGT-NTO:s juniorförbund.
I enkäten fick kommunerna välja de tre viktigaste åtgärderna för att kunna utveckla stödverksamheten. Flest poäng, 159 stycken, fick alltså ökat samarbete mellan kommunens egna instanser. Något som rimligen borde vara enkelt att åtgärda.
Huvudfrågan i rapporten är lite annorlunda i år. Tidigare har frågan varit om kommunen har stödgrupper för barn som lever i familjer med missbruksproblem. I år var frågan om man har några stödverksamheter. Förutom grupper, som fortfarande är den vanligaste insatsen, kan det vara stödsamtal, kontaktpersoner, familjegrupp, verksamhet inom elevhälsovården eller läger.
Trots att fler verksamheter nu ingår i rapporteringen borde fler barn omfattas. Och fler har det blivit, 2 800 istället för 2 000, men Junis hade förväntat sig ännu fler.
– Vi hade nog trott att det skulle bli betydligt fler när vi nu räknar med alla sorters verksamhet. Det kan tyda på att det är samma barn som får del av flera åtgärder, säger Anna Carlsson Cheikh.
Hur mycket kommunerna satsar på verksamheter för barn är väldigt varierande. Ett exempel som nämns i rapporten är Sputnik i Örebro. Där erbjuds samtalsgrupper för barn- och ungdomar och man behöver ingen remiss för att komma dit. Sputnik använder familjeintervention för att underlätta för föräldrar och barn att prata med varandra om förälderns problem.
– Örebro är ett föredöme, tycker vi. Där har den politiska ledningen förstått att man inte kan jobba projektbaserat med en så här viktig fråga utan att det måste vara långsiktigt. I Örebro har de permanentat sin Sputnik-verksamhet. Det är kommunalrådet Rasmus Persson som driver frågan på ett bra sätt. Örebro har verkligen visat att det går att göra skillnad med politiska beslut och bra verksamhet, säger Catharina Sandberg, ordförande i Junis.
Ett annat exempel som Catharina Sandberg vill framhålla är Smillagruppen i Uddevalla. Det är en öppenförskola för barn och deras mammor med eget missbruk eller medberoende.
Barnen kommer till grupperna på olika sätt. Vanligast är via socialtjänsten. En annan viktig kanal är skolan där elevhälsan spelar stor roll.