To recover the distorted picture, words mean nothing, sjöng Refused på 1990-talet. Det var en del av den tidens anda i radikala kretsar. Handling framför ord alltså. Trots att mitt jobb idag handlar om att ständigt välja ord att foga samman så kan jag fortfarande känna en dragning till de tankarna. Vad spelar det för roll vad vi använder för ord så länge vi inte ändrar vårt sätt att agera?
Men jag är också medveten om att det är ett tankesätt som idag upplevs som en smula förlegat. Vad vi använder för ord visar hur vi positionerar oss och vilka åsikter vi vill föra fram. Vissa ord blir till och med kod. ”Yttrandefrihet” har i USA blivit en käpphäst för extremhögern till den punkt att man idag riskerar att titta snett på den som gapar högst om vikten av yttrandefrihet. Det märks också när svenska riksdagspolitiker med nazistiskt förflutet hetsar upp sig över att bli kallade bruna.
”Vad spelar det för roll vad vi använder för ord så länge vi inte ändrar vårt sätt att agera?”
Narrativet har blivit allt viktigare, för många det viktigaste. Orden vi väljer formar berättelsen om oss själva. Därför är det en stor seger för alkoholindustrin att den uppluckring av det svenska alkoholmonopolet som de vill se fortfarande går under namnet ”gårdsförsäljning”. Det lilla ordet målar upp bilden av landsbygd och småskalighet. Och den bilden lever också hos de människor utanför nykterhetsrörelsen som jag diskuterat frågan med. ”Producentförsäljning” låter inte lika gulligt.
Action is what counts – handling är det som räknas – är Refuseds slutsats. Men om alkoholindustrin leder i slaget om orden så kan handling vara den väg som kvarstår för att bevara alkoholmonopolet. Genom handling kan nykterhetsrörelsen skapa ny historia.