Av den Mål- och verksamhetsinriktning som antogs av kongressen 2019 framgår att IOGT-NTO under 2020–2021 ska göra en omfattande satsning för att förbättra bemötandet i organisationen. Kristoffer Holm, som forskat på hur konsekvenser av dåligt bemötande, intervjuades igår i Accent om sin avhandling, om hur ohyfsat beteende smittar och riskerar att bli en del av organisationens kultur.
Så vad har IOGT-NTO gjort hittills? Accent ställer frågan till Sofia Modigh, chef för IOGT-NTO:s utvecklingsavdelning
– Vi började med att göra en analys. Vad är viktigast? Var ska vi börja? säger hon.
Sofia Modigh, och de andra i den arbetsgrupp som tillsatts, kom fram till att börja med sig själva; hur förbundet bemöter sina medlemmar.
– Medlemmar som mejlat eller ringt har klagat på att det varit svårt att komma fram och svårt att komma rätt. Därför har vi tagit bort knappvalen i växeln och satsat på utbildning för personalen. Vi har förstått att viktigast för den som ringer är att få tag på någon och få bra service.
De frågor som inte växelns personal kan besvara kopplas till utvecklingsavdelningen.
– Det har lett till färre ”tomma” kopplingar. Det är viktigt, för det är sådant som annars kan skada tilliten. Bättre att få tag på någon som kan ställa fler frågor för att förstå vad den som ringer menar, även om den som svarar inte kan ge besked direkt utan måste återkomma.
Dessutom har IOGT-NTO skaffat ett ärendehanteringssystem för att hantera mejl som kommer till organisationen.
– Där tar vi hand om mejlen till info@iogt.se och medlemsservice@iogt.se. Dels får man ett svar direkt om att mejlet kommit fram, dels får man ett ärendenummer som gör att vi inte riskerar att mejl glöms bort.
Detta har fallit ut väl.
– Det går ut ett mejl med utvärderingsfrågor till alla som mejlat oss. Vi har fått jättemycket positiv feedback.
Frågan om bemötande var också uppe på IOGT-NTO:s årliga Verksamhetsforum i höstas.
– Där hade vi ett lyckat seminarium om vardagsrasism. Det här är svåra frågor. Det handlar inte om rasism, sexuella trakasserier eller mobbning. Sådant vet vi hur vi ska handskas med. Otrevligt bemötande är mer subtilt.
Som ett exempel nämner hon kamratstödjare, som kan bli sedda över axeln för att de har en ryggsäck i form av eget missbruk med sig i bagaget.
Nu är det dags för nästa fas.
– Vi började med en annons i Accent med budskapet: Kan ett bakverk vara rasistiskt? Vi hoppas med det väcka tankar och få igång en diskussion. IOGT-NTO har varit mycket slagord: ”Världen är vårt fält” och ”Alla är lika mycket värda”. Det är ju bra. I en sådan organisation borde sexism och sexuella övergrepp vara uteslutet, men det är det ju inte.
Fördomar mellan olika grupper inom organisationen ska lyftas.
– Det finns fördomar mellan grupper och inom grupper. Är man till exempel mer medlem om man varit nykterist hela livet än om man blivit det sent i livet? Nu vill vi hitta ett mellanläge mellan slagorden och den förenklade uppdelningen av folk i rasister och antirasister, eller vad det nu kan vara.
För att underlätta diskussioner och ställningstagande kommer material att tas fram.
– Vi kommer att ta fram affischer, broschyrer och annat material som ska finnas i våra lokaler. Det är ju först i år som det funnits pengar avsatta för det här arbetet i budgeten.
Syftet med materialet är bland annat att stärka dem som redan är medvetna.
– Tanken är att de ska känna att det är rätt att säga ifrån, till exempel om någon säger något olämpligt. Från metoo har vi lärt oss att det förekommer att man säger något olämpligt och sedan lägger till: ”fast så där får vi inte säga”, som om det skulle göra det mer okej.
Sofia Modigh påpekar att det inte handlar om en kampanj eller en studiesatsning.
– Det här är ett tydliggörande av hur det långsiktigt ska vara i organisationen. Det får inte ses som en satsning som blåser över. Vi vill få in det i väggarna. Tydliga policys har vi redan, så det är inte där det brister. Vi vill visa vad IOGT-NTO ska stå för och rusta ledare att orka säga ifrån.
Under våren har förbundsstyrelsen också fattat beslut om en visselblåsartjänst.
– Allt är inte klart rent praktiskt. Vi har tittat mycket på andra organisationer som har en sådan funktion. Några har en väldigt avgränsad funktion som bara gäller mycket allvarliga grejer. Vi tänker oss en annan variant som hellre fångar upp lite för mycket än att vi missar något, säger hon.