Bedrägeri

Så undviker föreningen att bli lurad

Föreningar är beroende av ideella insatser. Att ifrågasätta och ställa krav kan kännas svårt. Men blir det för enkelt att ta föreningens pengar kan tillfället göra tjuven.

Under det senaste dryga året har man kunnat läsa i lokaltidningar runt om i landet hur IOGT-NTO-föreningar svindlats på pengar av personer styrelsen litat på. Två föreningar i Blekinge har blivit av med pengar och polisanmält en medlem. Personen i fråga har erkänt och förklarat att han behövde låna pengar. 

I småländska Sävsjö har föreningen blivit av med cirka fyra miljoner kronor efter en fastighetsförsäljning. 

– Det kom aldrig in mer än 500 000 till förbundet. De reagerade och kallade till extra stämma i augusti 2021 och jag fick ta över som kassör, säger Simon Brehmer.

Enligt Smålands Dagblad är föreningen nedläggningshotad på grund av bedrägeriet.

Är det så illa?

– Medlemmarna är en ganska åldrad skara. Pandemin och så det här ovanpå det gör det ju inte lättare att få i gång verksamheten igen. Det här har också skapat avstånd, man vill inte förknippas med föreningen.

Många känner sig svikna. 

– Det är ju en person som de litat på och som de hoppats skulle svara för en föryngring. Till exempel byggde föreningen en skejtpark för medel från Allmänna arvsfonden och kommunen med förhoppningen att locka yngre. Det har inte lyckats och inte heller de medlen är redovisade som de ska. Åtagandet att underhålla parken har vi inte klarat sedan i somras.

”Om det bara krävts en underskrift till tror jag inte det här hade hänt.”

Simon Brehmer, kassör Sävsjö

Hade bedrägeriet kunnat undvikas?

– Ja, om alla kontrollsystem varit på plats. Det enklaste och viktigaste är att aldrig låta någon ensam förfoga över föreningens konton. Om det bara krävts en underskrift till tror jag inte det här hade hänt. Min bild är att de som begår de här brotten sällan haft onda avsikter från början. Något har hänt som gjort att personen behöver pengar. Då ska det inte vara för enkelt att ta pengar från föreningen.

I en liten förening finns det ofta inte så mycket pengar.

– Men jag brukar ändå säga till UNF-föreningar (Ungdomens nykterhetsförbund) att om det är alldeles för enkelt att plocka 500 kronor ur föreningens kassa så kanske någon gör det. För föreningen är det ju ingenting, men man kan ändå inte ha kvar en person som stjäl av föreningen. Då kanske man förlorar en engagerad medlem.

Han vill också tipsa om andra åtgärder som stärker skyddet.

– Det är viktigt att revisorerna gör en ordentlig avstämning mot bankkontot. Hela styrelsen har ansvar för ekonomin, inte bara kassören. Ledamöter bör löpande uppdatera sig om den ekonomiska situationen. Även be att få se kontoutdrag. Det skapar en uppmärksamhet kring ekonomin som gör det svårare att ta av föreningens pengar.

”IOGT-NTO har en lång och stark tradition i Sävsjö.”

Simon Brehmer

Simon Brehmer är trots allt optimistisk för Sävsjö-föreningens framtid.

– Föreningen äger fortfarande en central fastighet på Godtemplargatan. IOGT-NTO har en lång och stark tradition i Sävsjö. Det är en bra lokal med bra läge. Om vi kan få tillbaka åtminstone en miljon av de förlorade pengarna så är föreningen obelånad. Men vi behöver hitta åtminstone ett par individer som vill dra i det.

Bedrägeriet är polisanmält.

I Jönköpings län har flera föreningar drabbats av en och samma kassör, som av en grovt kriminell person blev lurad att teckna abonnemang på lysrör. De levererades i enorma mängder och kassören lyckades inte stoppa abonnemanget. I stället kom fler och fler räkningar på stora belopp.

Kassören har alltså inte själv fått del av pengarna. Något som tingsrätten också tog hänsyn till i sin dom när de valde att inte döma den tidigare kassören för förskingring. I stället har han dömts att betala 100 dagsböter för två fall av grov trolöshet mot huvudman och fyra fall av trolöshet mot huvudman.

Det finns alltså skäl för föreningar att se över sina rutiner. Ingen av de beskrivna händelserna har kunnat förutses. I samtliga fall är det betrodda personer som hamnat i en krissituation och sett det som en lösning att plocka pengar ur föreningen. De är inga utstuderade bedragare utan har agerat som de gjort för att det verkat vara den enklaste vägen.

Konsekvenserna blir ofta stora när en person som i många år oklanderligt skött sina ideella uppdrag plötsligt blir polisanmäld och kanske dömd. Det är en tragedi såväl för den som begått brottet som för de anhöriga. Föreningen kan hamna i ekonomiska svårigheter och övriga medlemmar känner sig svikna och kan tappa sugen. Mångårig vänskap går förlorad.

”Viktigast är att man skapar en kultur där det är okej att ställa frågor.”

Katariina Groth, ekonomichef IOGT-NTO.

Katariina Groth är ekonomichef på IOGT-NTO. Hon har flera goda råd att ge till föreningar för att undvika att de också drabbas.

– Viktigast är att man skapar en kultur där det är okej att ställa frågor, att det inte tas som ifrågasättande och kritik. Alla i styrelsen måste känna att det är tillåtet att fråga om fakturor eller om skatten är betald.

Hon tycker också att valberedningen har en viktig funktion att fylla.

– En riktigt bra valberedning ser till så att inte ledamöterna hamnar i jäv till exempel. Det är så dumt att sätta sig i en situation där det finns risk att folk misstror en. 

Tillfället gör tjuven, säger ordspråket. Dålig kontroll och insyn kan göra att föreningens bankkonto blir lösningen på privata problem.

– Låt inte en person ensam teckna firma och komma åt kontot. Skriv in i stadgarna att det ska vara två i förening. 

Vid upphandlingar är det extra viktigt att göra kontroller, enligt Katariina Groth.

– Ställ frågor till leverantörer. Kolla om de har F-skattsedel till exempel. Det kan även vara idé att fråga leverantörer man haft länge. Förhållanden kan ha ändrats över tid. En gång per år kan det också vara bra att kolla att myndigheter och banker har rätt uppgifter.

”Får man ett erbjudande som verkar för bra för att vara sant så är det i allmänhet också det.”

Katariina Groth

Var vaksam, är hennes nästa råd.

– Om man får ett konstigt mejl så är det bra och ringa upp och kolla. Och får man ett erbjudande som verkar för bra för att vara sant så är det i allmänhet också det.

Stäm av ekonomin flera gånger om året.

– Man ska få ekonomiska rapporter på styrelsemöten flera gånger om året. Det räcker inte med en redogörelse på årsmötet. Och de ekonomiska rapporterna ska inte bara vara en föredragning av kassören, utan en möjlighet för alla att ställa frågor om varför det ser ut på ett visst sätt.

Att fråga är ett sätt att visa intresse.

– Vi är ofta rädda för att fråga, men att fråga är ju också ett sätt att visa att man är intresserad av den andras uppdrag och vad den gör. Det brukar vara uppskattat.

Styrelsen bör också träffa revisorerna.

– Fråga dem vad de har tittat på och om de har några tips.

 Det är också bra att rotera uppdragen i en styrelse ibland. 

– Det ska inte vara ett nederlag att kliva åt sidan eller byta uppdrag. Sedan är ju verkligheten i många föreningar att det kanske bara finns fem personer som är intresserade av styrelsearbetet. Då kan man bli väldigt beroende av varandra och då är det ännu viktigare med ett öppet klimat.

Mer från Accent