Löpning blev ­vägen ut för Annelie

Från att vara sängliggande till att springa ­ultramaraton. Träningen blev vägen ur alkoholberoendet för Annelie Ståhl, som startat Flatenloppet för att hjälpa andra.

I sjunde klass upplevde Annelie Ståhl sin första fylla. Hon berättar att hon kände hur hjärnan reagerade omedelbart, redan vid de första berusningskänslorna:
– Vissa människor kan dricka sig till en alkoholism, de har det inte ­genetiskt på samma sätt. Men jag vet att jag var alkoholist redan från första stund – jag ville bara ha mer, säger hon.

Hon fortsatte att söka sig till kompis­kretsar där det inte var konstigt att dricka mycket. I slutet av gymnasiet blev hon gravid. Hon hade bara varit
ihop med killen i någon månad, de bestämde sig ändå för att behålla barnet.
– Det var mycket kaos i mitt liv då. Jag led av oerhörd ångest, låg självkänsla och oro. I och med graviditeten tänkte jag att ”nu kommer allt att bli bra”. Men mitt dåliga mående fortsatte trots att jag blev mamma.

Annelie Ståhl träffade en ny kärlek, och hade sonen Linus varannan vecka. Alkoholen åkte bara fram när hon inte hade Linus hos sig. Men vid 23 års ålder fick hon ett chockartat besked som vände upp och ned på livet: hon hade fått leukemi.
– Dessutom hade den nya mannen, som jag var på väg att gifta mig med,
varit otrogen. Relationen tog slut, och jag fick reda på att jag inte kunde skaffa fler barn på grund av min sjukdom. Då kraschade jag fullständigt, säger hon.

Solen strålade över Flatenloppets sjunde upplaga. Foto: Anna Simonsson

För att försöka hantera situationen ­började hon självmedicinera med alkohol. Sista året kände hon sig tvingad att dricka för att ens kunna sova, men hon ville fortfarande aldrig supa inför sitt barn. Sonen var också en stor orsak till att hon slutade dricka.
– Det var en väckarklocka när jag insåg att jag längtade efter att mitt barn skulle somna, bara för att jag skulle kunna få dricka. Jag tänkte ”hur gick det här till?”, jag ville ju vara en närvarande mamma. Fast det gick inte när jag försökte fly från mina känslor hela tiden. Jag insåg att jag slagit i botten. Jag förstod att om jag inte bryter nu, så kommer jag att tappa kontrollen fullständigt.

Dittills hade hon nämligen skött jobbet exemplariskt – hon var till och med personen som hade högst närvaro av alla på arbetsplatsen. Och när hon berättade för vänner och släkt om sina alkoholproblem blev de väldigt överraskade.
– Jag hade lyckats dölja det väldigt bra. Mina arbetskamrater kunde ­exempelvis säga ”du är så hurtig som alltid ­promenerar på lunchrasten”. Men ­sanningen var att jag gick iväg för att köpa vin till kvällen.

Tolvstegsprogrammet, ett handlingsprogram för att bli fri från droger och alkohol, blev hennes räddning. Men trots den nyvunna nykterheten, befann sig hälsan i fritt fall.
– Jag rökte ett paket om dagen i början för att hålla mig från alkoholen, jag åt bara skräpmat, snusade och låg hemma i soffan, och hade världens sämsta fysik.

Det handlar mest om att röra på sig, träffa andra och vara i naturen. Jag vet hur svårt det kan vara att ta ­första steget och ens komma utanför lägenheten.

Annelie Ståhl
Foto: Anna Simonsson.

Anneli Ståhl bestämde sig. Mönstret skulle brytas – och hon snörade på sig löparskorna för att undkomma suget efter ciggen.
– Bara några veckor senare sprang jag ett lopp på fem kilometer, det kändes jättelångt och jobbigt. Men på ett år gick jag från att vara totalt otränad till att springa Stockholm maraton. Idag ­håller jag på med ultralöpning, ett ultramaraton är åtta mil, och swimrun.

Efter ett år som nykter blev Anneli Ståhl fri från cancern och kände att hon ville inspirera andra till att använda fysisk träning, och framförallt löpning, för att hantera sin psykiska ohälsa.

Därför startade hon för sju år sedan Flatenloppet – i syfte att bryta tystnaden om psykisk ohälsa och beroendeproblematik – och peppa andra att röra på sig oavsett tempo.
– Det räcker att jogga eller gå om man vill. För vissa är Flatenloppet deras första lopp någonsin. Det handlar mer om att röra på sig, träffa andra och vara i naturen. Jag vet hur svårt det kan vara att ta första steget och ens komma utanför lägenheten, säger hon.

Idag är Annelie Ståhl nykter sedan elva år och arbetar som projektledare anställd av IOGT-NTO. Utöver Flatenloppet och löpargruppen så driver hon podcasten Beroendepodden. Där hon tar upp alla möjliga typer av beroenden; allt från alkohol till tvångstankar och utmattningssyndrom.
– Jag får meddelanden varje dag från folk som blivit hjälpta av podden, som har vågat söka hjälp och blivit nyktra och drogfria tack vare den. Det är jättehäftigt. Jag vill bryta tystnaden kring beroendeproblematik – det tror jag är superviktigt. Många personer med beroenden bär på mycket skam.

Själv hade hon skrattat om någon för elva år sedan sagt till henne att hon en dag skulle springa maraton, driva podcasts och anordna Flatenloppet. Men hon säger att hon vägrade låta hennes rädslor hindra henne.
– Små steg i taget fick mig dit jag är idag. Det är därför jag vill vara helt öppen med min personliga historia och demonstrera att vem som helst kan ha beroendeproblematik – men visa att det går att förändra.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer