Nytt regeringsförslag

”Döden för civilsamhällets lotterier”

Mycket står på spel för de ideella lotterierna i regeringens förslag till ny lagstiftning för den svenska spelmarknaden.

– Förslaget hotar hela civilsamhället, säger Jonatan Hjort, vd för Miljonlotteriet.

I juni skickades Finansdepartementets promemoria Särskild måttfullhet vid marknadsföring av spel till konsumenter ut på remiss. Förslaget är en skärpning av den nuvarande lagen (från 2018), där kravet på ”måttfullhet” ändrats till ”särskild måttfullhet”. Regeringen vill genom förslaget stärka konsumentens skydd på spelområdet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Kim Reenaas, generalsekreterare för IOGT-NTO, som äger Miljonlotteriet:

– En viktig del av finansieringen inom civilsamhället sker genom allmännyttiga lotterier, så det är många föreningar och verksamheter som riskerar minskat stöd om förslaget går igenom, säger hon, och fortsätter:

– Om förslaget går igenom begränsas Miljonlotteriets möjligheter att kommunicera med nya och befintliga lottprenumeranter och andra kunder. Man får då inte längre söka upp nya kunder som man gör idag. Vi gör bedömningen att detta kommer att påverka försäljningen och att intäkterna till verksamheten kommer minska.

Den verksamhet som genomförs i IOGT-NTO idag finansieras huvudsakligen av intäkter från Miljonlotteriet. Inkomsterna från lotteriet fördelas mellan förbunden i IOGT-NTO-rörelsen; IOGT-NTO, Junis, Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, och Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF. 

– För civilsamhällets lotterier är det här förslaget döden, säger Jonatan Hjort, vd Miljonlotteriet:

– Förslaget hotar hela civilsamhällets, inklusive IOGT-NTO:s,  finansiering via lotterier. Om de allmännyttiga lotterierna inte får bedriva uppsökande direktförsäljning är det bara de stora aktörerna med välkända varumärken som kommer att överleva, och Miljonlotteriet är inte ett av dem.

– Miljonlotteriet som det ser ut idag kommer inte att vara sig likt om förslaget går igenom – om det ens skulle finnas.

Men är det inte viktigt att värna ett starkt konsumentskydd?

– Miljonlotteriet var tidigt ute, redan före den nuvarande lagen från 2018, för att i samarbete med andra aktörer ta fram nya riktlinjer, exempelvis vad gäller att använda barn i marknadsföringen, vederhäftighet, och annat. Så lagen 2018 innebar inte några stora förändringar.

Spelmarknaden har förändrats mycket sedan de nya kommersiella aktörerna, kasinon och andra, släpptes in på den svenska marknaden och i licenssystemet. 

– Men man måste förstå att civilsamhällets lotterier, som Miljonlotteriet, och de kommersiella spelen är väsenskilda. Men i förslagets konsekvensanalys likställs vi, säger Jonatan Hjort.

Civilsamhällets finansiering är dessutom en demokratifråga menar han.

– Värre är att förslaget i förlängningen leder det till att civilsamhällets beroende av offentlig finansiering ökar. Det är inte bra för demokratin, som behöver ett starkt och oberoende civilsamhälle.

Kim Reenaas. Foto: Linda Håkansson

Kim Reenaas, generalsekreterare IOGT-NTO, framhåller vikten av att IOGT-NTO deltar i arbetet med att få fram ändamålsenliga regler för både spel och lotterier.

– Vi har i många år arbetat intensivt med att vara en röst för civilsamhället och de allmännyttiga lotterierna i relation till politiker och beslutsfattare. Framförallt rör det frågan om att förstå och göra skillnad på regleringen av allmännyttiga lotterier och den kommersiella spelmarknaden. Båda regleras i samma lagstiftning, men är helt väsenskilda. 

Den 14 oktober går remisstiden ut. Vad sker nu?

– Just nu är detta arbete i en väldigt intensiv fas med anledning av förslaget. Det påverkansarbetet gör vi tillsammans med andra allmännyttiga lotterierna. 

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer