Härom veckan hittades nio unga män medvetslösa i Köping. Enligt Peter Konradsson, professor på institutionen för kemi, biologi och fysik på Linköpings universitet, hade de tagit akrylfentanyl, en variant av den farliga drogen fentanyl, som är en syntetiskt opioid.
– Finns det att köpa helt lagligt på nätet så tror folk att det är ofarligt, men det är det inte. Så snälla, sluta att köpa droger på nätet! Ni har ingen aning om vad ni får, säger Peter Konradsson till Accent.
Att droga sig med något man inte vet vad det är kan vara livsfarligt.
– Det som är så läskigt med fentanyl är att det är väldigt liten skillnad mellan den dos man behöver för att få effekt och dödlig dos. Det räcker med 0,3 mg (det är, mindre än en strösockerkristall) istället för 0,1 mg så är du död. För heroin måste man kanske ta 5–6 gånger mer än avsett för att man ska andnöd och kanske dö, säger han.
Problemet med nätdroger, eller nya psykoaktiva substanser, NPS, är att nya utvecklas hela tiden.
– Det tar aldrig slut. Det är bara att ändra någon molekyl så har man en ny drog. Fast det är inget man står hemma i köket och gör. Man måste ha tillgång avancerad laboratorieutrustning.
Att det går så snabbt att få fram en ny drog är också en del av faran.
– Ett nytt läkemedel kan ta tio – femton år att utveckla. Här tar de fram nya preparat och slänger ut helt oprövade, direkt på marknaden. Det är absolut inte något man ska använda, säger han.
I kampen mellan drogtillverkarna och myndigheterna som ska hinna klassa preparaten har forskargrupper vid både tekniska och medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (LiU) tillsammans med det norska företaget Chiron AS fått forskningsanslag för att identifiera och tillverka nedbrytningsprodukter, metaboliter, av olika nya psykoaktiva substanser, NPS.
Metaboliter bildas i levern för att ämnet ska bli mer vattenlösligt och kunna kissas ut. Genom att identifiera metaboliterna av en ny drog kan man med ett urinprov ta reda på vilken drog en person tagit.
Nu kan forskarna i Linköping själva tillverka metaboliter av en drog utan att den måste gå genom en människa. På så sätt är det möjligt att identifiera drogen redan första gången den dyker upp i ett urinprov.
– Vi samarbetar nära med både Nationellt forensiskt centrum, NFC, och Rättsmedicinalverket, RMV. Från NFC får vi information om vilka droger som tagits i beslag och från RMV vilka droger personer haft i kroppen. På så vis får vi veta vad vi ska utgå ifrån och vad som finns på marknaden, säger Peter Konradsson.
Linköpingsforskarna har tidigare arbetat mycket med Spice, som är en örtblandning på vilket man sprayat syntetiska cannabinoider. De har tillverkat metaboliter och listat ut vilka av dem som är viktiga, vilket har resulterat i att metaboliterna nu kan användas i rättskemiska rutinanalyser. Forskarna har också jobbat med fentanyler, som är besläktade med morfin och heroin, och katinoner, som har liknande effekt som amfetamin.
Läs mer om de nya psykoaktiva substanserna och hur de säljs på nätet i Accent nr 3/2017.