Ungdomsfylla

Så stoppas ungdomsfylleriet

Samma åtgärder som fungerar för vuxna fungerar hindrar även unga från att dricka. Det framkom vid ett seminarium om unga och alkohol som bygger på IOGT-NTO:s och Svenska Läkaresällskapets tidigare rapport.

Vid ett seminarium i Stockholm förra veckan diskuterades och debatterades vad samhället kan göra för att unga inte ska skadas av alkohol. Utgångspunkten var den rapport om unga och alkohol som togs fram av en grupp forskare för IOGT-NTO:s och Svenska Läkaresällskapets räkning förra hösten. Seminariet anordnades av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Enligt Harold Holder, tidigare chef för Prevention Research Center vid Berkeleyuniversitet i Kalifornien, är 15 – 25 åringar den grupp som dricker mest.

– De drabbas av skador, våld och sexuellt överförbara sjukdomar, säger han.

Han tycker att vi i Sverige ser för mycket till den positiva utvecklingen bland femtonåringar och bortser från att de, trots minskningen, fortfarande dricker för mycket.

– Bland sjuttonåringarna har konsumtionen inte alls minskat lika mycket. De rapporterar också en massa problem som de upplevt i samband med alkoholkonsumtion, att de grälat, förlorat pengar eller haft oskyddat sex, säger Harold Holder.

Han påpekar också att dödligheten bland unga mellan 16 och 24 år har ökat och att den främsta orsaken till det är alkohol.

Foto av den amerikanske forskaren Harold Holder
Harold Holder Foto: Eva Ekeroth

– Det som gjort att Sverige ändå haft framgång med att minska alkoholkonsumtionen bland unga och unga vuxna är framför allt er tillgångsbegränsning i form av Systembolagets monopol på försäljning.

Han har också råd att ge svenskarna om den positiva utvecklingen bland unga ska fortsätta.

– Ni ska fortsätta att hålla uppe priserna. Höj skatten så att alkoholen följer den allmänna prisutvecklingen, begränsa tillgången för unga och begränsa den sociala tillgängligheten. Fortfarande är det föräldrar, äldre syskon och kompisar som förser unga med alkohol.

Tim Stockwell, som sitter i Kanadas National Alcohol Strategy Advisory Commitee och WHO Technical Advisory Commitee on Alcohol Epidemiology, är en annan av forskarna bakom rapporten. Han säger att det finns många myter om alkohol.

– Många säger att alkoholister och ungdomar inte påverkas av alkoholpolitiska åtgärder, att de skaffar sig den alkohol de vill ha ändå. Det är inte sant för någon av grupperna. Ungdomar har ont om pengar och påverkas därför mer än vuxna när priset höjs, säger han.

Han berättar att antalet fall av klamydia och gonorré minskade i Illinois när man höjde alkoholskatten.

– Ett annat exempel är från min delstat, British Columbia i Kanada, där vi har ett halvmonopol på alkohol. När man höjde priserna med 10 procent minskade antalet besök på akutmottagningarna med nio procent, säger han.

Han säger också att det är försäljningen av de billigaste dryckerna som minskar mest när priserna höjs.

– För politikerna är detta ett dilemma. Att höja priset är den mest verkningsfulla, men minst populära åtgärden. I Sverige har ni en unik situation med hög acceptans för prishöjningar. I andra länder måste politikerna försöka hitta alternativa strategier, till exempel minimipriser. En annan taktik kan vara att öronmärka statens extra inkomster av höjd skatt för förebyggande arbete. Det brukar också accepteras bättre, säger han.

Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, säger att åtgärder som fungerar för vuxna också fungerar för ungdomar. Han önskar att Sverige vidtar åtgärder mot alkoholreklamen.

– Industrin gör sitt jobb. De producerar reklam för att sälja så mycket som möjligt av sina varor. Något annat kan vi inte förvänta oss. Det är sedan upp till politikerna att se till att skadorna minimeras, säger han.

Sven Andreasson. Foto: Moa Karlberg.
Sven Andreasson. Foto: Moa Karlberg.

Enligt Sven Andréasson finns det forskning som visar att reklamen har stor betydelse för ungas konsumtion.

– För många av alkoholproblemen finns ett dos-responsförhållande till hur mycket reklam man sett. Ett totalförbud vore det mest effektiva, säger han.

Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, är huvudsekreterare på Forte och ansvarig för seminariet tycker att det är bra att IOGT-NTO och Svenska läkaresällskapet tagit fram rapporten.

– Det är bra att ideella organisationer bidra till att öka kunskapsläget. Vi forskare måste hitta vägar att få ut forskningen. Idéburna organisationer kan vara en kanal, säger han.

Tror du att det påverkar tilltron till rapporten att den är framtagen av intresseorganisationer?

– Vem som står bakom en rapport kan prägla rapporten. IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet har valt duktiga oberoende forskare. Så risken är liten, även om man kan undra över Harold Holders ovilja att erkänna att svenska ungdomar dricker mindre har något med avsändarna att göra, säger han.

Fotnot: Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, är en statlig myndighet som finansierar och följer upp forskning. Här kan du läsa deras sammanfattning av seminariet och nå föreläsarnas presentationer.

 

 

 

 

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer