När en dömd har avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska hen bli villkorligt frigiven, om det inte finns särskilda skäl. Det innebär för många att gå från en strukturerad tillvaro i fängelset till ett liv där många saker måste lösas. Det handlar om att återupprätta relationer, hitta jobb och bostad, och att hålla sig borta från alkohol, droger och kriminalitet.
Frivårdshandläggarna har inte tillräckligt tät kontakt med sin klient för att ge tillräckligt stöd, menar Zoran Vasiljevic, forskare i kriminologi vid Malmö universitet. På fredag (den 2 mars) lägger han fram sin avhandling Ambulatory risk assessment and intervention in the prison services : Using Interactive Voice Response to assess and intervene on acute dynamic risk among prisoners on parole.
I studien användes en teknik som kallas Interactive Voice Response, IVR, en dator som kan programmeras för att ringa upp individer och ställa frågor. Deltagarna fick svara på frågor om stress, mående och sug och bruk av droger och alkohol. Svaren registrerades i datorn, som bearbetade insamlade data för att sedan återkoppla till klienten med uppgifter om måendet hade förbättrats, försämrats eller låg kvar på samma nivå. Informationen skickades även till klientens frivårdshandläggare.
Förhoppningen är att metoden ska minska risken för att nya brott begås.
— Måendet har stor betydelse för hur man agerar och det hänger ihop med återfall i brott. Jag är väldigt optimistisk. Det här är den första studien som har gjorts bland Kriminalvårdens klienter, som är en väldigt blandad grupp. För vissa individer kanske det räcker med en enkel återkoppling, för andra kan man behöva mer insatser, säger Zoran Vasiljevic, som själv haft uppdrag som vårdare och övervakare i kriminalvården, i ett pressmeddelande.