Alkoholberoende

Därför är det svårt att stå emot alkoholsug

Långvarig alkoholkonsumtion minskar produktionen av ett speciellt enzym i hjärnan, vilket gör det svårare att stå emot impulsen att dricka. Det visar ny forskning svensk forskning.

Hos möss som dricker sig fulla regelbundet minskar framlobernas celler produktionen av enzymet PRDM2. Effekten blir sämre impulskontroll, vilket leder till att de dricker större mängder, mer tvångsmässigt, och får återfall när de befinner sig i stressade situationer. Det har en forskargrupp ledd av Markus Heilig, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet, kommit fram till.

Det är långvarig alkoholkonsumtion, särskilt berusningsdrickande, som minskar produktionen av enzymet i hjärnan.

– Att alkoholberoende personer har svårt att stå emot impulsen att dricka har vi noterat länge, men inte vetat vad det berott på. Nu ser vi att tillräckligt mycket alkohol, tillräckligt länge och allra helst i cykler, programmerar av en funktion i nervcellerna vilket minskar produktionen av enzymet, säger han till Accent.

Enligt Markus Heilig har detta varit en gåta som man länge försökt hitta svaret på.

– Vi har letat länge, men fick inga resultat förrän vi lät mössen dricka mer som människor. Ingen går omkring med jättehöga promillenivåer hela tiden, säger han.

Markus Heilig hoppas att resultaten ska kunna leda till att ett läkemedel utvecklas.

– Vi hoppas förstås att fyndet ska leda till att man kan ta fram ett läkemedel. Även om det inte lyckas är det ändå en vinst att vi kan visa att det inte bara är moraliserande att säga att man ska hålla nere alkoholkonsumtionen. Dricker man tillräckligt mycket, tillräckligt länge så uppstår det skador, säger han.

Att det periodiska drickandet skadar mer än ständig berusning väcker en del funderingar.

–  Ja, man ställer sig frågan vad vi gör med människor som vi tar in för korta behandlingsinsatser om vi inte kan ge dem något mer? Det är ett etiskt dilemma, säger Markus Heilig.

Arbetet har skett i samarbete med professor Claes Wahlestedt och hans medarbetare vid Miami University.  Upptäckten har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Mer från Accent