I mål där en kvinna våldtagits nämns alkohol i genomsnitt sju gånger jämfört med två gånger då en man blivit misshandlad. Det visar en ny studie från Umeå universitet.
– Men vi såg inte speciellt mycket skuldbeläggande av kvinnorna. Tvärtom var det oftare åklagaren som tog upp frågan för att kunna visa att kvinnan var försatt i ”hjälplöst tillstånd”, och därigenom öka sannolikheten för att få en fällande dom, säger Maritha Jacobsson, docent vid institutionen för socialt arbete, som gjort studien tillsammans med kollegan Stefan Sjöström.
Blev ni överraskade av resultatet?
– Ja, rättsväsendet kritiseras ofta för att behandla kvinnor illa, men vi kunde inte se det i vår undersökning. Det kan tyda på att en attitydförändring skett, säger hon.
Fram till 2005 måste offret ha gjort aktivt motstånd för att det skulle kunna bli fällande dom i våldtäktsmål. Tidigare var det alltså fritt fram att våldta redlöst berusade personer.
– Det är inte länge sedan, så det verkar ju ha hänt en del. Det finns så mycket fördomar, som att kvinnor som är berusade vill ha sex och att kvinnor som har sex när de är berusade ångrar sig dagen efter och polisanmäler, men vi ser inga uttryck för det i domarna, säger Maritha Jacobsson.
Forskarna har tittat på 30 våldtäktsdomar och lika många misshandelsdomar. I misshandelsdomarna nämns inte alkohol så ofta.
– Vi vet inte varför det skiljer sig åt. Det nämns ofta som ett ”brus” i våldtäktsdomarna: ”Jag satt med en väninna och drack ett glas vin”. En teori är att det är ett sätt för åklagaren att få med alkohol för att kunna visa att kvinnan var försatt i hjälplöst tillstånd, säger hon.
Studien är gjord på domar som kom mellan 2008 och 2013.
– Sedan ändrades lagen igen. Nu behöver inte offret vara i hjälplöst tillstånd för att domen ska kunna bli fällande. Det nya begreppet är ”särskilt utsatt situation”. Man kan vara passiv av andra anledningar än att man är redlöst berusad: förlamad av chock eller rädsla till exempel, säger Maritha Jacobsson.
Maritha Jacobsson och Stefan Sjöström vill gärna forska vidare.
– Man hör ofta att kvinnor inte törs anmäla våldtäkt för att de är rädda för att bli illa behandlade och ifrågasatta, men inget sådant framkommer av domarna. Innan vi kan säga att rädslan är obefogad skulle vi vilja studera hur det ser ut under rättegångarna och i förhören. Vi har ju bara tittat på det sista ledet, säger hon.
Hon påpekar att det är forskarnas objektiva bedömning.
– Jag tror att många brottsoffer överhuvudtaget känner sig ifrågasatta, men de måste ju få många frågor för att vi inte ska riskera att oskyldiga döms, säger Maritha Jacobsson.
Studien är publicerad i Tidskrift för genusvetenskap.