Förebyggande

Så ska osynliga barn bli sedda

Barn som lever nära missbruk är ofta vana vid att följa med sin förälder till akuten eller beroendemottagningar. De är också vana vid att inte bli sedda. Satsningen ”Barn som anhöriga” vill ändra på detta.

Under tre år ska fyra län bedriva pilotprojekt, med medel från Socialstyrelsen, för att skapa rutiner kring den så kallade Lex Therese. Lagändringen kom till 1 januari 2010 och säger att alla som behandlar vuxna med missbruksproblem, psykisk sjukdom eller allvarlig fysisk sjukdom är skyldiga att ”beakta barns behov av information, råd och stöd”.

Men det har visat sig att kunskapen om och framförallt tillämpningen av lagen är dålig.

Ulf Zetterman är gruppledare på Ersta Vändpunktens stödverksamhet för barn som lever nära missbruk. Han har ringt runt till beroendemottagningar i Stockholms län för att ta reda på om personalen känner till lagen.

– Vi får sällan tydliga svar, och det saknas rutiner för att fånga upp barnen, berättar Ulf Zetterman.

Barn som kommer till Vändpunkten har ofta följt med sin förälder för att söka vård: ”Det var så många som såg, men ingen gjorde något för mig”.

– Det här osynliggörandet av barnen är farligt, menar Ulf Zetterman. De är nästa generations missbrukare som inte fångas upp i tid.

Målet är nu att Västra Götalandsregionen, Dalarna, Jönköping och Östergötland ska hitta verktyg för att sjukvårdspersonalen ska se och stötta barnen – verktyg som ska spridas nationellt. Ansvaret för utvecklingsarbetet ”Barn som anhöriga” ligger på Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, på uppdrag av Socialstyrelsen.

– Alla som jobbar inom vården ska känna till lagen, säger projektledaren Helene Klapp.

Oavsett vad barnen har varit med om är det deras rättighet att få information och stöd, menar Helene Klapp. Vårdpersonalen behöver ha ”ögonen i barnens höjd”.

I pilotlänet Jönköping har intresset varit stort för att öka kunskapen och skapa rutiner, berättar Linda Frank som leder det lokala arbetet.

– Alla säger ”Det här behöver vi bli bättre på”.

Jönköpings läns landsting har redan idag 200 speciella barnombud. Linda Frank tror att de flesta inom vården har hört talas om den nya lagen, men däremot är det få har tagit till sig vad den innebär i praktiken.

Att vården brister när det gäller att se dessa barn bekräftas även av IOGT-NTO:s Juniorförbunds rapport ”Fritt fram”, om kommunernas stöd för barn som lever med missbruk. Rapporten redovisar den kommunenkät som frågar om hur man ”hittar” barnen till stödgrupper. ”Via landstinget” var det svarsalternativ som var minst vanligt, vilket kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på Lex Therese.

Att exempelvis föra barn på tal när man vårdar en berusad vuxen kan upplevas svårt,

– Det där behöver vi träna oss på, säger Linda Frank som inom pilotprojektet gärna ser utbildningar där man tar tillvara unga människors erfarenheter av missbruk i familjen.

Mycket handlar också om att skapa tydliga rutiner, exempelvis obligatoriska frågeformulär för att fråga om det finns barn samt metoder för att föra samtal med barnen själva.

– Rutinerna för att se barnen ska inte vara betungande för personalen, utan betryggande.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer