IQ

Professorn: ”IQ:s kampanjer är som exempel tagna ur en skolbok”

IQ:s kampanjer är som skolboksexempel. Det omdömet fäller professor Gunilla Jarlbro efter att ha gjort en genomgång av IQ:s aktiviteter.

Gunilla Jarlbro, professor i kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, har fått i uppdrag att göra en analys av IQ:s verksamhet under de tio år bolaget har funnits.

– Det var ett uppdrag som var både lätt och svårt. IQ:s kampanjer är som exempel tagna ur en skolbok. Där finns inte mycket att anmärka på. Jag är inte så van vid det, säger hon, när hon presenterar sin rapport vid ett seminarium på Berghs School of Communication.

Gunilla Jarlbro påpekar att hälsokommunikation är svårt.

– Det handlar oftast om att få folk att avstå från något. Det är mycket enklare att få folk att göra något, till exempel köpa en speciell vara, som den kommersiella reklamen syftar till, säger hon.

Enligt Gunilla Jarlbro har IQ arbetat enligt något som kallas beteendebeslutsprocess i sina kampanjer. Metoden har byggt på att skapa uppmärksamhet, ge kunskap samt möjliggöra samtal och reflektion. Förhoppningsvis ska de första stegen leda fram till en aktiv handling som till exempel att mottagaren har ett samtal om alkohol med sina tonåringar.

– Det som utmärkt IQ:s kampanjarbete är att de kombinerat olika strategier, dels kampanjstrategin, som inte så effektiv men väcker uppmärksamhet, dels nätverksstrategi, som bygger på långsiktiga kontakter mellan människor.

Hon säger att många tror att hon är motståndare till kampanjer.

– Det är jag inte, men man måste veta vad man kan ha kampanjen till och vad man kan förvänta sig. Många folkhälsokampanjer har genomförts av eldsjälar som med små medel, dålig kompetens och på kort tid tror att de ska förändra världen. Det går inte, säger hon.

Hon säger att det finns två förutsättningar för en bra kampanj: gott om pengar och gott om tid.

– Man måste också ha realistiska målgrupper och tydliga mål som är specifika, uppnåbara och mätbara. Budskapet ska vara enkelt och hålla sig till sådant som experter är överens om. Undvik konfliktområden. Människor väljer annars det budskap som passar dem bäst. Huvudpoängen ska vara tydlig och budskapets ton positiv. Ingen säljer schampo på att tala om hur man kommer att se ut i håret om man inte använder deras schampo.

IQ:s kampanjer uppfyller kraven anser Gunilla Jarlbro.

– IQ är väl känt och har allmänhetens förtroende. Genomslaget i redaktionella media har ökat och IQ ses allt oftare som experter. Dessutom utvärderar de allt de gör. Även här får de högsta betyg, säger hon.

Den största utmaningen för IQ anser hon vara ifall någon tycker att de varit så framgångsrika att det är dags att lägga ner dem.

– Det händer ofta med hälsokommunikation. Se på AIDS-delegationen, Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Beslutsfattarna tror att de har informerat färdigt. Tänk om Coca-cola skulle säga att nu när vi är störst i världen så slutar vi göra reklam. Det skulle inte hända, säger Gunilla Jarlbro.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer