Alexandra Green Tetschet, projekt- och kampanjledare på IOGT-NTO, är glad. Hon har fått besked av Brottsförebyggande rådet, Brå, att IOGT-NTO Föräldrar tillsammans 2.0 beviljats medel för att göra en utvärdering av sitt föräldrastödsprogram.
– Det är väldigt stort och fantastiskt fint att vi får projektet utvärderat av en professionell utvärderare. Vi har tecknat ett avtal om en effektutvärdering av programmet under sex månader.
IOGT-NTO Föräldrar tillsammans 2.0 finns på flera orter i landet: Malmö, Eskilstuna, Stockholm och Jönköping. Utvärderingen ska följa gruppen i Malmö.
– Det var den första gruppen vi startade. Där gick vi från tolv föräldrar till 183 på tre och en halv månad. I dag har vi ungefär 500 deltagare, både mammor och pappor.
Det sista tycker Alexandra Green Tetschet är särskilt viktigt.
– Det finns många bra initiativ som involverar mammor, men vi var tydliga från början att barnuppfostran rör hela familjen – både mammor och pappor.
Utvärderaringen ska följa upp flera delar.
– Den ska titta på vilken effekt återkommande informations- och dialogmöten kan ha. Det blir intervjuer med föräldrar och myndigheter, med socialtjänsten, polisen och krisstödet. Det kommer också att bli workshops med föräldrar. Inledningsvis kommer utvärderaren att vara med i vår verksamhet för att lära känna föräldrarna och skapa tillit.
Utvärderingen är viktig i kontakter med myndigheter och kommuner.
– De kräver alltid evidens och det får vi om vi kan visa att det vi gör fungerar.
Ett problem för IOGT-NTO är att projektpengar som delas ut av Myndigheten för familjerätt och föräldrastöd, MFOF, bara ges till projekt i kommunal eller regional regi.
– Det jobbar vi hårt för att förändra. Civilsamhället är ett viktigt komplement till övrig verksamhet. Vi når målgrupper som kommuner och myndigheter ofta har mycket svårt att nå.
Det finns fler fördelar med IOGT-NTO:s verksamhet.
– Till skillnad från kommunens föräldrastöd är inte vårt upplagt på tio eller tolv träffar utan som en kontinuerlig verksamhet som hela tiden utvecklas utifrån deltagarnas önskemål och behov. I Malmö får vi stöd av kommunen sedan i våras och i Jönköping har vi haft det från start. Vi gör det här tillsammans med kommunen och föräldrarna. Alla behövs. Vi skickar också många föräldrar som helst till Malmö stads föräldrautbildning, säger Alexandra Green Tetchet.
Alexandra Green Tetchet slår sig inte till ro.
– Jag vill utveckla verksamheten och till exempel starta ett NPF-kafé för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Vi behöver fokusera på den särskilt utsatta målgruppen.
Hon påpekar att riskfaktorerna för att hamna snett är många: en skolgång som ofta brister, en stor andel som saknar gymnasiebehörighet, många hemmasittare, ökad risk för mobbing, överrepresentation av psykisk ohälsa, och självmordsförsök.
– Det finns också en stark koppling mellan ADHD och autism, droger och självmedicinering. När man inte får det stöd man behöver, kanske för att man inte vet vilket stöd som finns att få, är det många som självmedicinerar i ett försök att dämpa sin oro och ångest.
En lösning kan vara ökad kunskap hos föräldrar om vilket stöd som finns att få.
– Ökad kunskap hos föräldrar om samhällets stöd och insatser är enormt viktig. Tidiga insatser är avgörande. Det är också lätt att känna sig ensam som NPF-förälder. Ofta berättar föräldrar att de känner sig dömda av omgivningen och därför isolerar sig. Då är det viktigt att träffa andra föräldrar som har barn med NPF-diagnoser. Som stöttar och förstår.
Utvärderingen startar den 1 januari och ska vara färdig den 30 juni 2024.