Foto: Kristina Sahlén

”Khat har skadat jättemycket”

I den nystartade IOGT-NTO-föreningen Mayren arbetar kvinnorna för ett drogfritt samhälle – och mot khat, ”det gröna giftet”.

– Khat har skadat familjer och samhället jättemycket. Många har skilt sig och barnen har hamnat i snatteri och annat.

Sadia Bootans ögon gnistrar och hennes händer följer med i målande rörelser när hon berättar om vad drogen khat gjort med kvinnors, barns och familjers liv.

– Det är jättebra att khat förbjudits i Storbritannien. Många slutade då. Men det är fortfarande ett problem. Nu kommer det som pulver, som är mycket dyrt. Jag hör ofta talas om människor som blir sjuka.

Accent träffar Sadia Bootan och hennes vänner i kvinnoföreningen med det somaliska namnet Mayren (som på svenska betyder att vara ren) i kaféet i Tensta konsthall i nordvästra Stockholm.

Sadia Bootan. Foto: Kristina Sahlén

På disken står en vacker kaffeservis från Afrika. Unga och gamla sitter och pratar vid borden. Sadia Bootan småpratar med en här, en där, och verkar ha ett personligt ord på lager för flera, innan hon slår sig ned vid bordet.

– Jag arbetar mycket mot kvinnlig omskärelse och är medlem i en FN-förening och i IOGT-NTO. Förut var jag mycket aktiv i Forum syd, berättar hon.

Sadia Bootan är 52 år och har bott i Sverige i 27 år. Hon är skild sedan länge och fyra av hennes fem barn har flyttat hemifrån. För några år sedan fick hon upp ögonen för IOGT-NTO. Hon skulle på ett FN-möte i Stockholms city, men råkade gå in i fel rum.

– Jag blev alldeles varm inombords när de pratade om hur de arbetade mot missbruk och bestämde mig för att bilda en kvinnoförening i IOGT-NTO.

”I vår förening kallar vi khat för grönt gift.”

Föreningen Mayren är nystartad och en aktivitet man kommit igång med är träffar varannan vecka för tonårsflickor. Då bjuder man på fika, informerar, svarar på frågor. Målet är att flickorna ska leva ett nyktert liv, inte dricka alkohol, ta khat, röka vattenpipa, eller något annat. Att de ska utbilda sig och gå starka ut i samhället. Inför nästa år planeras föreläsningar om khat.

– Det finns flickor som tar khat också. I vår förening kallar vi khat för grönt gift, säger Sadia Bootan.

Av det kvinnorna runt bordet berättar ger växtdrogen khat liknande sociala problem som andra typer av droger. Khat används som berusningsmedel på Afrikas Horn och på arabiska halvön, oftast av män. Här i Sverige har drogen av tradition också tillhört en manlig kultur med rötter i dessa trakter. Man har trott att det nästan uteslutande är män som tuggar växten. Men en vetenskaplig studie visade att det var lika många kvinnor som män som brukade khat. Sadia Bootan och de andra kvinnorna vid bordet känner inte igen sig i den bilden.

– Vad jag vet så är det många färre kvinnor än män som tuggar khat, säger hon.

”När de slutar tugga blir vi kvinnor jätteglada. Det är många som lyckats sluta och fått jobb.”

Fadume Nur. Foto: Kristina Sahlén

Situationen i Sverige har förändrats efter att undersökningen gjordes eftersom Storbritannien förbjöd khat för två år sedan. Numera tar svenska tullen nästan inte någon färsk khat alls. I stället har beslagen av torkad khat ökat mycket. Men den är förmodligen mycket svagare. Nu kommer också khat i pulverform som framställts på kemisk väg. Men tullens beslag av khat i pulverform är mycket små.

Kvinnorna runt bordet instämmer i uppfattningen att den förändrade smugglingen gjort att färre tuggar khat.

– När de slutar tugga blir vi kvinnor jätteglada. Det är många som lyckats sluta och fått jobb, som till exempel taxiförare och bussförare, säger Sadia Bootan.

Undersökningen visade också på ett starkt samband mellan khat och vräkningar, arbetslöshet, skilsmässor och dålig ekonomi. Många kvinnor har fått dra ett stort lass. Här i Sverige, och framför allt i Somalia där kvinnorna ofta tar ansvar både för arbete, hem och barn.

– När män tuggade färsk khat blev det bråk och skilsmässor. Det kunde hända, när vi var överens om att gå till läkaren eller något annat, att han inte ville vakna. Mina barn är inte uppfostrade av sin pappa. Jag är ensamstående kvinna. Vi kvinnor är starka, vi kämpar, säger Sadia Bootan.

”De tog prover men hittade ingenting på mig. Jag var oskyldig, men fick fotboja i en månad och en prick i polisregistret.”

Föreningens sekreterare Asha Biliye nickar instämmande och pressar ihop sitt huvud med händerna. Hon grimaserar, flyttar händerna till magen, och visar hur tuggandet av färsk kat ger förstoppning, huvudvärk och dålig aptit.

Faduma Nur berättar om hur hon blev indragen i smuggling. En man kom hem till henne tidigt en morgon med en stor väska fylld med khat. Han försvann och sedan kom polisen.

– De tog prover men hittade ingenting på mig. Jag var oskyldig, men fick fotboja i en månad och en prick i polisregistret. Därför har jag inte varit tillåten att arbeta på över tio år. De säger att jag är fri 2018, säger hon.

Astria Baliye. Foto: Kristina Sahlén

Experter tror att bruket, trots den svagare torkade formen, fortfarande pågår eftersom man fortsätter att ta khat i sociala sammanhang. Ett bruk som kostar en hel del.

Kvinnorna i Mayren berättar att barn drabbats genom att deras pappor inte tagit hand om dem för att de varit för trötta. Barnen drabbas också av lögner när vuxna försöker dölja missbruket.

Sadia Bootan säger att även barnen lärt sig ljuga.

– Nu kan de ljuga när de knarkar eller göra något annat. De lär sig att luras, precis som pappa gör, säger hon.

Hon berättar att familjer, nu som tidigare, tvingats vända sig till socialtjänsten för att får hjälp med försörjningen.

– Socialtjänsten hjälpte till bra tidigare. Men nu har de blivit sämre. Vi känner det som om vi lever som i vårt hemland, att vi inte har tillräcklig försörjning och lever i en dålig situation, säger Sadia Bootan.

Mer från Accent