Förebyggande

Experter vill vara med och påverka ANDTS-strategi

Tolv forskare, företrädare för yrkesföreningar och tidigare höga tjänstemän på ANDT-området föreslår en rad prioriteringar i narkotikapolitiken.

I en skrivelse till socialutskottet uppger de att ingen frågat efter deras kunskap tidigare. De hoppas därför bli lyssnade på nu när ett nytt förslag till ANDTS-strategi ska tas fram.

Björn Johnson, professor i socialt arbete, är en av forskarna bakom skrivelsen. Enligt honom har ingen av de tolv varit inbjudna, via någon av sina organisationer, att delta i de hearingar som socialdepartementet anordnade inför arbetet med att ta fram förslaget till ny ANDTS-strategi (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel).

I skrivelsen framförs förslag som rör fyra områden: förbättrad kartläggning och statistik, införande av ett kompetenscentrum för prevention, vård och behandling, och narkotikadödligheten.

– Det är oerhört märkligt vilken bristande statistik det finns. Vi vet inte hur många som är beroende och inte hur många som får behandling. Det är ju till och med svårt att bedöma om våra dödstal är höga när vi inte har en aning om hur många som är beroende av opioider.

Den senaste grundliga uppskattningen av antalet personer med allvarliga narkotikaproblem gjordes 1998.

– Så gamla siffror kan vi ju inte gå på. Vi vet inte ens hur många som får LARO (läkemedelsassisterad behandling). Medan Norge kan berätta exakt hur många individer de har i behandling så kan vi inte ens uppskatta på tusentalet när. 

Björn Johnson anser att det måste till en ordentlig uppryckning. 

– Vi har ingen aning om hur många som får behandling för beroende, men vi vet hur många niondeklassare som uppger att de använt cannabis. Ansvaret borde, som i Norge, läggas på ett institut kopplat till universiteten. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, som har ansvar för de här frågorna, har inte tagit några egna initiativ för att förbättra situationen.

Även inom prevention skulle de tolv vilja se mer forskning. 

– Vi tycker att ett nationellt kompetenscentrum ska inrättas och att det ska få ansvaret även för preventionsforskning. Personligen anser jag att STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) borde kunna få den uppgiften. Det är onödigt att starta något nytt när STAD redan finns att bygga på.

Beroendevården behöver organiseras om och bli bättre anser de tolv, men de skriver inte att huvudmannaskapet ska gå över till landstinget, som många anser.

– Nej, det är inte så enkelt som att alla problem löser sig med en ny huvudman. Det finns brister på flera håll, till exempel mellan beroendevården och psykiatrin. Det håller ju samsjuklighetsutredningen på att titta på. Det kan finnas andra lösningar. Vi avvaktar deras förslag. 

Den höga narkotikadödligheten bekymrar alla, och forskarna har lagt fram några konkreta förslag på hur man kanske skulle kunna komma tillrätta med den.

– Man bör rikta insatserna mot det som folk dör av: opioider. Skadebegränsande åtgärder kan vara en del, men här kan polisen göra stor nytta. Fentanyldomen är ett exempel när polisens insatser ledde till en tydlig begränsning av utbudet. 

Han säger att läkares förskrivning av narkotiska preparat bör kontrolleras bättre.

– Det är ju på gång en nationell läkemedelslista där läkare ska kunna se vad andra läkare skrivit ut till patienten. Tidigare har det bara varit apoteken som kunnat se det. Personligen tycker jag också att rätten att skriva ut narkotika skulle knytas till yrkesutövandet. Varför ska pensionerade läkare kunna skriva ut narkotika?

Forskarna anser också att narkotikapolitiken bör utvärderas. De skriver att mycket av polisens resurser idag läggs på att utreda eget bruk istället för langning.

– Vi tar inte ställning till om eget bruk ska vara kriminellt eller inte. Det finns olika åsikter om det i vår grupp, men vi är helt överens om att effekterna bör utredas. När man kriminaliserade eget bruk 1988 motiverades det i hög grad med att det skulle ha preventiva effekter och bidra till tidig upptäckt. Men man har aldrig brytt sig om att ta reda på ifall det skedde.

Han anser att i varje fall det sista skulle vara enkelt att ta reda på.

– Det går ju att se om unga som blir tagna av polisen har haft kontakt med socialtjänsten tidigare, eller om de får det efter polisens ingripande. Inte ens det har man gjort, säger Björn Johnson.

Bakom skrivelsen står
Sven Andreasson, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet. 
Björn Fries, tidigare Regeringens narkotikapolitiska samordnare. 
Joar Guterstam, överläkare, medicine doktor, ordförande i Svensk förening för beroendemedicin. 
Christina Gynnå Oguz, tidigare departementsråd i Socialdepartementet, tidigare chef för UNODC i Afghanistan. 
Anders Hammarberg, docent i klinisk beroendeforskning vid Karolinska Institutet, ordförande i Svenska föreningen för alkohol och drogforskning (SAD). 
Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings Universitet och ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien. 
Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet. 
Martin Kåberg, överläkare psykiatri/beroendemedicin/infektion, medicine doktor. 
Torkel Richert, docent i socialt arbete vid Malmö universitet. 
Åsa Magnusson, överläkare Beroendecentrum Stockholm, beroendeforskare vid Karolinska institutet. 
Bengt Svensson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet. 
Sara Wallhed Finn, leg psykolog, medicine doktor, ordförande i yrkesföreningen för ANDTS-psykologer.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer