Staten har under det senaste decenniet delat ut 900 miljoner kronor till alkoholförebyggande åtgärder för barn och ungdomar på lokal nivå. Pengarna har gått till kommuner, ideella organisationer och andra aktörer som jobbar med frågan. Men pengarna har inte haft någon effekt på ungas alkoholkonsumtion. Det fastslår Riksrevisionen i en ny rapport.
Enligt rapporten var det endast 20 procent av kommunernas projekt som haft inverkan på ungdomars konsumtion. Ingen av de ideella organisationerna som jobbar med alkoholfrågor kunde påvisa att deras arbete haft någon effekt.
– Rikrevisionen har missförstått folkrörelsernas arbete . Vi jobbar inte på det sättet att man riktar in sig på en målgrupp och bestämmer att vi ska uppnå den eller den procenten. Därför går det inte heller att mäta effekterna. Men det vi gör har stor betydelse, säger Mats Gunnarsson som är generalsekreterare på Landsrådet för Alkohol och Narkotikafrågor (SLAN).
Många projekt har varit inriktade på att förändra ungdomars attityder till alkohol, trots att sådana insatser oftast inte har någon effekt. Medan det lokala tillsynsarbetet för att se till att ungdomar inte får tag på alkohol brister. Något som Riksrevisionen kritiserar i sin rapport.
– Kommunerna vill hellre satsa på information än tillsyn. Riksrevisionen är väldigt tydliga med att tillsynsarbetet behöver förbättras. Jag hoppas att staten nu skärper tillsynen av tillsynen, säger Mats Gunnarsson.
Joanna Wågström