Svårsmält yogamissbruk

Jag kom i kontakt med yoga för drygt tio år sedan. Jag hade skadat mig och kunde inte utöva någon av mina vanliga aktiviteter, knappt gå i ärlighetens namn. Först var jag lite skeptisk till de ovana övningarna och till att det gick så lååångsamt; var det inte lite skumt med den där speciella andningen och positioner namngivna efter djur och natur… kobran, hunden, kamelen, trädet och bergets position? Jag upptäckte in på skinnet hur otålig jag var och hur tankarna hoppade från det ena till det andra, som apor i ett träd.

Först efter ett tag upptäckte jag fördelarna – inte minst med den medvetna andningen. Jag fick lättare att fokusera och upptäckte att jag hade mer plats för syre i lungorna än jag trott. Det visade sig också att jag hade en oanad naturlig fallenhet för positionen ”savasana”, ibland även kallad ”död mans ställning” – en övning i djupavslappning där man ligger på rygg och blundar, och låter armar och ben falla ut åt sidorna.

I Accent berättar Kristina Kumlin om vad yogan betyder för henne, och hur övningarna blev en väg ut ur ett drogberoende. I dag hjälper hon andra att hitta sig själva och sitt lugn genom yogan. Vi intervjuar också fyra experter om hur, och varför, yoga fungerar.

Yoga är i dag en etablerad tränings- och behandlingsform, som går hand i hand med en hälsosam livsstil. Därför blir jag så trött när jag ser hur alkohol-näringen gör sitt bästa för att tjäna på trenden genom att lansera öl-yoga, och gör om den klassiska yin-yogan till ”gin-yoga” – vilket innebär att yoga utövas på ett destilleri där man efter klassen dricker gin. Det är riktigt dumt – ja, det är faktiskt yogamissbruk.

Mer från Accent