I veckan hade jag värvarpremiär på Stockholms central, åtminstone gjorde jag ett försök.
Stationen låg nästan öde, men mitt i Centralhallen syntes orangea vepor hänga från taket. Där hade IOGT-NTO:s värvare slagit läger. Jag fick en svart jacka och en snabbgenomgång av hur mycket GT-dricka som skulle fyllas i glasen vilka broschyrer som fanns för utdelning och stränga förhållningsorder att inte prata med mina kollegor utan istället ta kontakt med förbipasserande.
Jag och min kollega, som också var novis, satte genast igång. Kollegan fick raskt en person på halsen som påstod sig vara fullständigt övertygad om att ingen kunde vara lycklig utan droger. Hans tröttsamma resonemang gick ut på att eftersom 99 procent av befolkningen är olycklig behöver de droger för att bli lyckliga. Att det skulle kunna finnas andra vägar att uppnå lycka trodde han inte på.
Så många andra ivriga debattörer stötte vi inte på. Snarare började jag känna mig som en rumänsk tiggare. Någon av dem sa en gång i en intervju att det mest förnedrande inte är att tigga utan att inte bli sedd. Nu förstår jag precis vad han menade.
Min värvarkollega och jag noterade efter en stund att de två betydligt mer erfarna värvarna vid disken på andra sidan hade en strid ström av folk hos sig.
För att se om vi kunde lära något av det rutinerade paret stegade jag bort till dem och bad att få byta plats. Nu, tänkte jag, nu lossnar det! Inte då.
Lite sent dyker nästa glada novis upp. ”Hur gör man här då?” undrar hon nyfiket – och värvar i rask följd två personer. Båda vid den disk jag dömt ut. Där värvar de sedan ytterligare en under de tre timmar vårt pass varar.
Det är nog bara att inse att någon värvartalang är jag inte.
Själv har jag värvat en person till rörelsen, nämligen min mamma. Det är ingen tillfällighet, att fråga någon man känner väl och vars förhållande till alkohol man känner till, har naturligtvis mycket större chans att lyckas än att fråga vem som helst.
Bevisligen finns det många som är duktiga på att värva okända och att stå på Centralen har också mervärde i form av möten med folk utanför rörelsen, men ur värvningssynpunkt vore det säkerligen mer effektivt om vi alla ställde frågan till en vän.