Fel slutsatser om alkohol och hjärta

Sveriges Radio rapporterar i dag om en amerikansk studie som visar att måttlighetskonsumenter av alkohol har mindre risk att utveckla hjärtsvikt. Det är säkert sant, men inte tack vare alkoholen, som man kan tro av rubriken: ”Måttligt med alkohol kan minska risk för hjärtsvikt”.

Det finns numera så många studier som visar på samband mellan måttlig alkoholkonsumtion och god hälsa att alla nog är överens om att sambandet existerar.

Däremot är det ovetenskapligt att dra slutsatsen att den goda hälsan skulle vara orsakad av alkoholkonsumtionen. Tvärtom finns det ingen övertygande studie som visar att så skulle vara fallet. Det har den internationella forskargrupp som gjorde en genomgång av närmare 100 studier för IOGT-NTO:s och Svenska Läkaresällskapets räkning visat.

Att sambandet ändå finns beror på andra faktorer. Människor med hög utbildning, god hälsa, som äter bra, motionerar lagom, har god ekonomi och ett rikt socialt liv tenderar också att dricka alkohol i måttliga mängder.

Stora mängder alkohol är dåligt för hälsan. Det är alla överens om. Dricker man stora mängder hjälper det inte hur mycket man än motionerar. Förr eller senare blir man sjuk.

Det som förundrar de flesta är väl varför inte de som inte dricker har den bästa hälsan. Skälet är att de ofta saknar en rad av de skyddsfaktorer som nämnts ovan.

När vi i Sverige talar om nykterister tänker vi oss ofta en medlem i IOGT-NTO eller annan nykterhetsorganisation. Men faktum är att det inte är med sanningen överensstämmande. Endast omkring fyra procent av landets nykterister är medlemmar i IOGT-NTO. Några procent till är kanske medlemmar i någon annan nykterhetsorganisation utan att också vara med i IOGT-NTO, men de flesta är det inte.

I andra länder är organiserade nykterister ännu ovanligare.

Många är ”ofrivilliga” nykterister. De har valt bort alkohol av hälsoskäl, för att de inte har råd eller för att de helt enkelt är ensamma och inte har någon att dricka med. Mycket få människor sitter ensamma på kammaren och dricker alkohol. En del har valt bort alkohol för att de tidigare har haft problem med alkohol eller för att de haft en förälder som druckit. Att växa upp med en missbrukande förälder påverkar ofta skolresultat, ekonomi och fostran på ett negativt sätt. Konsekvenserna av det, till exempel låg utbildning, dålig ekonomi, dåliga mat- och motionsvanor samt dålig psykisk och eller fysisk hälsa, påverkar livssituationen i vuxenlivet.

Professor Göran Hansson, professor i medicin vid Karolinska Institutet, säger till Sveriges Radio att studien är intressant, men att vi nu behöver se om det finns någon mekanism som ligger bakom det här. Det har han alldeles rätt i. Sambandet mellan måttlig konsumtion och god hälsa är inte svårt att visa, åtminstone om man håller sig till västvärlden. Det behöver vi inte lägga mer resurser på. Bättre att lägga dem på forskning om vad som faktiskt skyddar.

Skulle det finnas något medel i alkohol som är bra mot någon av alla de krämpor alkohol sägs skydda mot, så är det ändå en usel idé att uppmana någon att dricka av medicinska skäl. Alkohol är ett beroendeframkallande gift som kan leda till en rad sjukdomar.

De som väljer att dricka alkohol ska göra det för att de tycker om smaken och effekten. Att dricka för att få bättre hälsa är en usel idé. Bättre är att börja motionera, äta mer frukt och grönsaker och gå med i IOGT-NTO.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer