Äldre

Utbildning om riskbruk – ett måste för hemtjänsten

Allt fler äldre dricker riskabla mängder alkohol. Hemtjänstens personal står maktlösa. Vad man kan göra åt det diskuterades idag vid ett seminarium i Almedalen.

Med stöd av stiftelsen Ansvar för framtiden har Hela människan och Karolinska institutet gjort en studie av hur hemtjänstens personal upplever hög alkoholkonsumtion hos de äldre.

Hemtjänstens personal rapporterar att hög konsumtion av alkohol bland de äldre bidrar till såväl fysisk som psykisk ohälsa. Som exempel nämns försämring av demenssjukdomar, fallskador försämrat socialt liv och försämrade relationer till anhöriga. I vissa fall innebär det även ekonomiska problem. För fallolyckorna krävs dessutom endast små mängder innan de påverkar risken att falla, särskilt i kombination med många av de läkemedel som de äldre äter.

Dessutom påverkas hemtjänstpersonalens arbetsmiljö negativt.

Hemtjänstpersonalen saknar en gemensam kunskapsbas och gemensamma riktlinjer. De tycker också att det är svårt att upptäcka riskbruk.

– Det förefaller som om omhändertagandet sker ad hoc och blir olika från fall till fall. Personalen upplever att de inte har några som helst möjligheter att ingripa. Många är ledsna och känner sig maktlösa, säger Frank Åkerman, generalsekreterare för Hela Människan, när han redogör för studien vid ett seminarium i Almedalen.

Allt fler tycks konsumera allt större mängder. Bag in box nämndes i undersökningen som något många hade hemma. Kontakterna med vården fungerar inte.

– ­Många tycker också att det är svårt och känns fel när de måste handla alkohol åt någon som de vet far illa av den, säger Frank Åkerman.

Arbetsledarna i hemtjänsten gillar heller inte att vårdbiträdena tar upp frågan med de gamla.

– De anser att det är olämpligt eftersom frågan är känslig. Enligt arbetsledarna brukar det inte falla väl ut. I värsta fall blir vårdbiträdet utslängt och brukarna säger upp avtalet med hemtjänstföretaget. Det finns egentligen inte heller någon möjlighet att inleda ett samtal på de 10 – 20 minuter personalen har på sig att utföra sina uppgifter, säger Frank Åkerman.

Det är svårt att upptäcka riskbruk och lättare beroende. Det som personalen oftast nämner att de besväras av är tyngre missbruk.

– Vi ser framför oss ett växande problem, framför allt när fyrtiotalisterna träder in i hemtjänstsystemet. Då måste det finnas kunskap om hur man upptäcker även lindrigare beroende och hur man bäst tar hand om äldre med sådan problematik, säger Frank Åkerman.

En panel bestående av Barbro Westerholm (FP), Ewa Samuelsson (KD), Gunnar Sandberg (S) och Nils-Erik Söderqvist, ordförande i SLAN, fick säga sitt i frågan.

– Det tråkiga är att om bara de äldre med en lite för hög alkoholkonsumtion upptäcktes i tid skulle det vara ganska lätt att göra något åt. Det har inte minst Sven Andreasson visat på mottagningen på Riddargatan i Stockholm, konstaterar Barbro Westerholm.

Hon anser att det behövs mer kunskap, och att hemtjänstpersonalen behöver få veta att när de får höra en berättelse av en brukare om någon annans problem så handlar det ofta om dem själva. Hon anser också att hemtjänstpersonalen behöver någon stans dit de kan vända sig när de är oroliga för någon.

Ewa Samuelsson påpekar att alla äldre inte har hemtjänst.

– Det är en försumbar del av de äldre som finns inom hemtjänsten. Därför har också frivilligorganisationer och andra som når äldre ett ansvar, säger hon.

Hon föreslår webbutbildningar som ett bra alternativ för att så många som möjligt av hemtjänstens och äldrevårdens personal ska få möjlighet att utbilda sig.

– Sedan kan man gärna komplettera med arbetsplatsmöten där man får möjlighet att diskutera det man lärt sig, säger hon.

Gunnar Sandberg påpekar också att det inte räcker att föra in alkohol i utbildningen.

– En stor del av hemtjänstens och äldrevårdens personal saknar utbildning, Därför måste utbildningen riktas till de anställda, säger han.

Han anser ändå att hemtjänsten och äldrevårdspersonalen är den viktigaste resursen eftersom de är så nära de äldre.

– De har den absolut bästa möjligheten att följa deras hälsoutveckling, säger han.

Han efterlyser nationella riktlinjer och ett nationellt innehåll i utbildningen.

– Det får inte bli olika i alla kommuner, säger han.

 Nils-Erik Söderqvist anser att den ideella sektorn har en stor funktion att fylla.

– Vi har stora möjligheter att bidra genom att hjälpa till att ge personalen de verktyg de behöver och att arbeta med attityder och beteenden, säger han.

Frank Åkerman avslutar med en förhoppning om att myndigheter och organisationer tillsammans ska försöka hitta läsningar på problemet.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer