Finlands nya alkohollag trädde i kraft 2018. Då fick starköl och färdiga drinkar med en alkoholhalt på upp till 5,5 procent säljas utanför Finlands alkoholmonopol, Alko. En höjning av alkoholskatten lyckades inte motverka de negativa effekterna av ökad tillgänglighet.
Lagändringen ledde till att försäljningen av starköl, med en alkoholhalt mellan 4,8 och 5,5 procent, ökade med 600 procent från 2017 till 2019. Dryckesblandningar, med samma styrka, ökade med drygt 500 procent. Samtidigt minskade försäljningen av svagare ölsorter i dagligvaruhandeln, främst mellanöl. Det finska mellanölet är starkare än svensk folköl. Redan tidigare fick nämligen öl med en styrka på upp till 4,7 procent säljas i finska livsmedelsbutiker.
Den totala alkoholkonsumtionen ökade dock inte särskilt mycket efter lagändringen. Första året ökade konsumtionen med 0,1 liter ren alkohol per person och år till 10,1 liter.
Ändå har skadorna ökat. Omkring 160 fler personer har dött varje år av leversjukdomar orsakade av alkohol. Ökningen sedan året före lagändringen är 22 procent. Det slår Institutet för hälsa och välfärd fast i en rapport. Den har gjorts på uppdrag av Social- och hälsovårdsministeriet som har velat ha en bedömning av den nya lagens effekterna.
”De som dricker mycket alkohol har ökat sin alkoholkonsumtion mer än andra konsumenter.”
Pia Mäkelä
Hur kommer det sig att skadorna ökar mer än konsumtionen?
– Efter lagreformen ökade alkoholdödligheten mer än alkoholkonsumtionen på befolkningsnivå. Detta tyder på att de som dricker mycket alkohol har ökat sin alkoholkonsumtion mer än andra konsumenter, förklarar Pia Mäkelä, professor vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, i ett pressmeddelande.
För att motverka negativa konsekvenser höjdes alkoholskatten samtidigt med reformen 2018. Skattehöjningar brukar leda till en minskning av konsumtionen. Sannolikt har den alltså bidragit till att majoriteten inte ökat sitt bruk, utan kanske till och med minskat.
Med hjälp av en statistisk modell har Institutet för hälsa och välfärd beräknat att reformen ledde till en ökning på cirka 3 procent. Den motverkades dock av andra åtgärder, vilket gjorde att ökningen stannade på 0,1 procent.
Också ungdomars bruk har påverkats. Den positiva trenden med sjunkande alkoholkonsumtion bland unga, som även Finland haft avstannade mellan 2017 och 2019. Även om utvecklingen verkar vänt igen igen så har unga flickor, mellan 15 och 16, börjat dricka mer. Forskarna tror att det beror på de färdiga drinkblandningarna som nu säljs i mataffären. Det fins också tecken på att den sjunkande trenden att dricka sig berusad har avstannat hos en del unga.
Den 2 april är det riksdagsval i Finland. Inför det har Yle frågat lagstiftarna om deras inställning till att ändra alkohollagen och låta livsmedelsbutiker få sälja vin. 69 av de 131 som svarat sa 69 ja (Den finska riksdagen har totalt 200 ledamöter).