Nyckeln till varför vissa är mer i riskzonen är andra för att utveckla ett beroende kan finnas i den främre delen av hjärnans pannlob, prefrontala cortex.
Nyligen publicerade en grupp forskare inom neurovetenskap, missbruk och beteendehälsa, en rapport i Psychological Science in the Public Interest, om hur man kan använda den kunskapen i förebyggande och behandlande syfte.
– Ett beroende är en sjukdom rörande beslutsfattande, säger rapportens huvudförfattare Antoine Bechara, professor i psykologi vid USC Dornsife College of Letters, Arts and Sciences, i ett uttalande från University of Southern California.
– De flesta människor har intakta hjärnmekanismer för beslutsfattande som gör dem motståndskraftiga för att ge efter för ett missbruk. Frågan är vem som är mer sårbar och hur bestämmer vi det bäst?, säger han.
Antoine Bechara och hans kollegor tror att framsteg inom hjärnvetenskapen kan leda till att de kan identifiera utsatta individer redan innan de utsätts för beroendeframkallande ämnen. Och lättare kunna behandla de som har ett beroende.
Prefrontala cortex är det område i hjärnan som styr människors självreglering, långsiktiga målsättningar, impulskontroll och förmågan att förutsäga konsekvenser av olika handlingar. Beteenden som kan vara avgörande när en person beslutar sig för att ta droger.
Därför har forskarna nu samlat bevis för att de som lättare utvecklar ett missbruk kan ha en onormal funktion i sina neurokognitiva system, och därmed en ”skör pannlob”. Det kan vara ett resultat av genetiska faktorer, eller från en huvudskada under tidiga utvecklingsår, exempelvis barn som blivit utsatta för våld i hemmet.
– Flera faktorer kan skapa en situation där prefrontala cortex är svag, och beslutskapaciteten inte utvecklas normalt. Det är människor som blir mer mottagliga för att bli beroende, inte bara av opioider, utan även av andra droger de har tillgång till, säger Antoine Bechara.
Forskarna önskar kliniska tester för att kunna se vilka som är mer benägna att utveckla ett beroende. Och för de som redan är beroende, rekommenderar de ytterligare forskning om metoder och utbildning som kan öka arbetsminnets kapacitet. Detta för att öka funktionerna i pannloben.
Fler studier krävs enligt forskargruppen inom området, och de föreslår användning av exempelvis transkraniell magnetisk stimulering, en behandlingsmetod där man med en elektromagnet mot skalpen skapar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Tekniken har visat sig ha en återhållande effekt på begäret, och minskat konsumtion av kokain, cigaretter och alkohol.