Det visar en ny studie av Thor Norström, professor i sociologi vid Stockholms universitet.
– Alkohol står för cirka sex procent av cancerdödligheten, så vi var inte säkra på att vi skulle hitta något samband alls. Men även om sambandet är mycket svagare än för andra former av alkoholrelaterad dödlighet, som levercirrhos, pankreatit (inflammation i bukspottkörteln) och olycksfall, så finns det där.
I studien har han och Mats Ramstedt, adjungerad professor vid Stockholms universitet, inte bara jämfört totalkonsumtion och dödlighet i cancer. De har också tittat på olika cancerformer, jämfört länder med olika dryckesmönster, och letat skillnader mellan könen.
– Vissa cancerformer har ett tydligare samband än andra. Hos kvinnor finns ett signifikant samband för bröstcancer. För män är det främst cancerformer med stark evidens för ett samband med alkohol, samt prostatacancer.
Till cancerformer med stark evidens för ett samband med alkohol hör cancer i läpp, munhåla och svalg, i matstrupen, levern och luftstrupen samt, för kvinnor, bröstcancer.
Ett medelstarkt samband med alkohol har cancer i magsäck, tjocktarm och ändtarm, bukspottkörtel, lunga och hud, samt – för män – i prostata. För övriga cancerformer har forskningen inte kunnat visa något samband med alkohol.
– Om sambandet mellan totalkonsumtion och den totala cancerdödligheten generellt är svagt, så är det något starkare i länder med ett skadligt dryckesmönster.
Dit hör Sverige. Här är det vanligare än i många andra länder att dricka mycket alkohol vid ett och samma tillfälle.
– Sambandet är också tydligare för män än för kvinnor. Sannolikt beror könsskillnaden främst på mäns och kvinnors skilda konsumtionsnivåer.
Hans slutsats är dock klar.
– Med en minskad totalkonsumtion så skulle antalet som dör av cancer minska.
Studien har finansierats av Systembolagets forskningsråd.