Gårdsförsäljning

Oenighet om gårdsförsäljning

De som kan tjäna på gårdsförsäljning är positiva och de som ska ta hand om konsekvenserna är emot. Så kan remissvaren sammanfattas.

I fredags gick remisstiden ut för utredningen En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker, SOU 2021:95. Av 144 remissinstanser har 101 svarat.* 51 tillstyrker och 25 avstyrker. Dessutom har 10 spontanremisser inkommit, varav 7 tillstyrker och 3 avstyrker förslaget.

Svaren är ganska förutsägbara: kommuner och företag, som tror sig få ökade intäkter tillstyrker utredningens förslag att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Myndigheter och organisationer som värnar om folkhälsan, eller får ta konsekvenserna av ökad alkoholkonsumtion, avstyrker. 

”Ska vi sätta alkoholindustrins ekonomiska intressen först, eller ska det vara folkhälsan?”

Lucas Nilsson, ordförande IOGT-NTO

– Det visar tydligt på konfliktlinjen i den här frågan. Ska vi sätta alkoholindustrins ekonomiska intressen först, eller ska det vara folkhälsan? kommenterar Lucas Nilsson, IOGT-NTO:s ordförande.

För regionerna verkar näringspolitiken väga tyngre än folkhälsan. Såväl paraplyorganisationen Sveriges kommuner och regioner, som de enskilda regioner som besvarat remissen, har tillstyrkt. Dock inte Region Stockholm som väljer att inte ta ställning.

Länsstyrelserna är mer oeniga. Av de 9 som svarat är 3 emot och 6 för förslaget.

”Vi ser förslaget som ett litet steg att börja luckra upp nuvarande alkohollag.”

Älvkarleby kommun

Älvkarleby är en kommun som avviker från övriga. Bygg- och miljönämnden, som besvarat remissen, avstyrker gårdsförsäljning med hänvisning till att tillgängligheten skulle öka, vilket skulle medföra ökad konsumtion och påverka folkhälsan negativt. De anser att förslaget strider mot den svenska alkoholpolitiken och skriver i sitt remissvar: ”Vi ser förslaget som ett litet steg i början att luckra upp nuvarande alkohollag.”

Om förslaget går igenom hoppas Älvkarleby på att det är det alternativa förslaget som antas. Enligt det skulle endast vingårdar och ciderproducenter med egna vinstockar eller fruktträd kunna bedriva gårdsförsäljning. Det skulle beröra färre producenter och försäljningsställena skulle i praktiken begränsas till landsbygden. Tillgången skulle inte öka på samma sätt som om även bryggerier och destillerier i städer fick möjlighet att sälja.

”Begreppet gård är otydligt. Kan en restaurang som tillverkar öl i källaren inkluderas?”

Älvkarleby kommun

Älvkarleby efterlyser också ett förtydligande av vad en gård är för något och skriver att ”Begreppet är otydligt”, och ställer frågan om exempelvis en restaurang med eller utan serveringstillstånd som tillverkar till exempel egen öl i källaren inkluderas i gårdsförsäljning? 

Och svaret på frågan är Ja. Förslaget handlar inte om att gårdar på landet ska sälja sina produkter, vilket man kan få intryck av. Det handlar om att producenter ska kunna sälja sina produkter direkt till kunder.

”Försäljningen som utredaren föreslår är inte gårdsförsäljning.”

Göteborgs kommun

Även Göteborgs kommun har reagerat på ordvalet:

”Försäljningen som utredaren föreslår är inte gårdsförsäljning. Utredaren konstaterar själv att ett förslag med rekvisitet att tillverkningsstället ska vara lantligt beläget, det som i allmänt tal uppfattas som en ”gård”, skulle bli alltför snävt för att regleringen ska få någon reell betydelse för tillverkarna. Förvaltningen har förståelse för att utredaren vill lämna förslag på ett begrepp som är kort och koncist, men bedömer ändå att det är förenat med uppenbara tillämpningsproblem med ett begrepp som det inte beskriver vad är fråga om. 

Förslag: den föreslagna försäljningen bör inte benämnas gårdsförsäljning, utan något som faktiskt motsvarar vad som föreslås, till exempel detaljhandelsförsäljning för vissa tillverkare.”

Kommunen tillstyrker dock förslaget under förutsättning att det inte hotar Systembolagets monopol. 

Trots att nästan samtliga kommuner som svarat på remissen är positiva till förslaget finns det vissa tveksamheter av olika karaktär. I några kommuner, som Härnösand, finns större producenter som inte kommer att omfattas av förslaget ,och de anser därför att försäljningstaket bör omprövas. 

Flera kommuner oroar sig också för tillsynsarbetet. Till exempel skriver Stockholms stad: Om gårdsförsäljning införs är det därför viktigt att kommunerna får stöd av lämpliga myndigheter med både tydliga föreskrifter samt råd och information. Om detta är en uppgift som innebär tydliga merkostnader för kommunerna bör de även kompenseras enligt finansieringsprincipen. 

”Jag blir glad över att så många vill värna folkhälsan och barns rättigheter.”

Lucas Nilsson, ordförande IOGT-NTO

Mot förslaget är tunga expertmyndigheter på området som Barnombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, och Brottsförebyggande rådet. Detsamma gäller de civilsamhälles-organisationer som svarat och som inte är kopplade till näringslivet eller turism, liksom Systembolaget, vars existens hotas om förslaget blir verklighet. Även de två kyrkor som svarat är emot förslaget.

– Jag blir glad över att så många vill värna folkhälsan och barns rättigheter, säger Lucas Nilsson.

”Öppnas en möjlighet för gårdsförsäljning måste alla kunna förlita sig på att detta inte riskerar Systembolagets ställning.”

Sprit- och vinleverantörs-föreningen

Och alla alkoholproducenter är inte entusiastiska över förslaget. Sprit- och vinleverantörs-föreningen, SVL, avstyrker förslaget. SVL hänvisar till att det kommer att påverka deras medlemmar väldigt olika, samt att det äventyrar Systembolagets monopol som SVL anser ”i grunden är en bra modell för en kontrollerad försäljning av alkoholhaltiga drycker.” De skriver också i sitt svar att SVL vill att en dialog förs med EU innan ett förslag läggs fram:

”Öppnas en möjlighet för gårdsförsäljning måste alla aktörer på marknaden kunna förlita sig på att detta inte innebär diskriminering av utländska produkter i strid med EU-fördragen, eller på annat sätt riskerar Systembolagets ställning som detaljhandelsmonopol.”

Organisationen tvivlar också på att det, som utredaren tror, kommer att gå att backa bandet om förslaget genomförs och det visar sig att EU anser att monopolet är avskaffat.

”Det finns många osäkra faktorer kring gårdsförsäljningen.”

Lucas Nilsson, ordförande IOGT-NTO

Även bland de remissinstanser som tillstyrker förslaget är det många, särskilt bland kommunerna, som uttrycker oro för Systembolaget om gårdsförsäljning införs.

– Det är positivt att så många uttrycker sin oro kring gårdsförsäljning och vilka konsekvenser den kan få. Många tunga instanser är väldigt kritiska, även sådana som inte är självklara som Barnombudsmannen, Cancerfonden och Göteborgs Tingsrätt. Flera ifrågasätter rimligheten i utredningens EU-rättsliga analys. Det finns ju många osäkra faktorer kring gårdsförsäljningen, säger Lucas Nilsson.

Varken polismyndigheten eller andra juridiska instanser som svarat har tagit ställning för eller emot förslaget, utom i Göteborg där såväl Tingsrätten som Kammarrätten avstyrker. 

De regioner som svarat är i allmänhet för förslaget, utom Region Stockholm som skriver att de ”bedömer att det finns en viss risk för en negativ påverkan på folkhälsan i betänkandets förslag om gårdsförsäljning av alkohol. Region Stockholm anser i och med det att barnperspektivet särskilt behöver klarläggas.”

Inte heller de utbildningsinstitutioner som svarat är eniga. Karolinska institutet och Stockholms universitet avstyrker förslaget, medan Uppsala universitet tillstyrker, liksom Handelshögskolan i Göteborg och Svenska institutet för Europapolitiska studier.

”Jag hoppas att regeringen inser att förslaget ska läggas ner så vi kan fokusera på viktiga frågor.”

Lucas Nilsson

Lucas Nilsson hoppas att regeringen ska ta till sig den oro som många remissinstanser uttrycker.

– Jag hoppas att de inser att gårdsförsäljningsförslaget ska läggas ner så att vi i stället kan fokusera på viktiga frågor för att få ner alkoholskadorna i samhället, säger han.

* Efter att artikeln publicerats har flera organisationer påpekat för Accent att deras remissvar ännu inte publicerats på regeringens hemsida. Antalet svarande remissinstanser kan därför komma att öka.

Mer från Accent