Tidigare i höst publicerade forskare från Monash University i Australien, en studie som visade att personer med måttlig konsumtion av alkohol, 5–10 glas i veckan, har färre hjärt-kärlsjukdomar och lever längre än de som inte dricker.
Enligt beroendeforskaren Andy Towers, biträdande professor vid School of health sciences, Massey University på Nya Zeeland, är det inget konstigt med det. Massvis med studier har visat samma sak.
– De här studierna har använts som en anledning att uppmuntra måttligt drickande med hänvisning till att det skulle vara hälsosamt. Men i våra studier har vi visat att det helt klart inte är något orsakssamband, utan reflekterar någons socioekonomiska status, säger han till the Guardian.
Andy Towers säger att människor som är rikare, bor bättre, har bättre jobb, högre utbildning har en livsstil som bättre främjar hälsan.
– Att säga att måttligt drickande leder till bättre hälsa är lika mycket nonsens som att säga att det ger bättre hälsa att äga en Ferrari. Både god hälsa och måttlig alkoholkonsumtion reflekterar medelklassens livsstil, säger han.
Han får stöd av en färsk tysk studie från University of Greifswald i Tyskland som konstaterar att måttligt drickande inte kan rekommenderas av hälsoskäl.
– De senaste åren har fler och fler tveksamheter i tidigare forskning lyfts fram. Vi beslöt därför att ta reda på vilka undergrupper som dolde sig i gruppen icke-konsumenter och undersöka om riskfaktorer i deras tidigare liv kunde förklara varför de löpte större risk att dö i förtid än måttlighetskonsumenter, säger Ulrich John, professor i preventionsforskning och socialmedicin vid institutionen för samhällsmedicin vid University of Greifswald, till Medical News Today.
I den nya studien gick forskarna igenom data från drygt 4 000 vuxna som deltagit i tidigare studier när de var mellan 18 och 64 år i mitten av 1990-talet. I materialet fanns uppgifter om alkoholkonsumtion de senaste 12 månaderna, men det fanns också uppgifter om tidigare riskfaktorer som tidigare alkohol- eller narkotikaberoende, riskkonsumtion av alkohol eller daglig rökning. Deltagarna hade också fått skatta sin hälsa på en skala från dålig till utmärkt.
Forskarna fann att 447 av deltagarna, 11,1 procent, uppgivit att de inte hade druckit någon alkohol de senaste 12 månaderna och därför registrerats som icke-konsumenter. Av dem hade dock så många som 90,6 procent druckit alkohol tidigare i livet och 72 procent uppgav åtminstone en tidigare riskfaktor.
För personerna med minst en tidigare riskfaktor handlade det för 35,4 procent om alkoholbrukssyndrom. För hälften, 50 procent, var ingen alkohol inblandad, men de rökte i stället dagligen.
Slutligen undersökte Ulrich John och hans team på om personerna fortfarande levde eller om de avlidit inom 20 år efter undersökningstillfället.
De fann att 26,6 procent av de 447 icke-konsumenterna avlidit. Av de deltagare som drack måttligt hade 11,3 procent avlidit efter 20 år.
Men när forskarna rensade bort de icke-konsumenter som hade haft en eller flera riskfaktorer tidigare i livet fanns ingen överdödlighet jämfört med dem som drack små eller måttliga alkohol. Studien är publicerad i PLOS Medicin.