Alkohol

Forskare: Svenska riktlinjer för alkohol bör ändras

De svenska riktlinjerna för hur mycket alkohol man kan dricka utan att riskera skador är ovetenskapliga och bör ändras, enligt forskare.

I flera länder har man redan ändrat riktlinjerna. Skälet är att de positiva effekterna av alkohol har överskattats och cancerrisken har underskattats. Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska sjukhuset anser att även de svenska riktlinjerna bör ändras. Det rapporterar SVT:s nyheter.

Enligt de svenska riktlinjerna kan en man dricka högst 14 glas i veckan utan någon större risk för skador och en kvinna högst nio. Nivåerna skiljer sig dock åtskilligt från land till land. Enligt Peter Allebeck är det ett av problemen.

– Nivåerna misstolkas ofta. Det uppfattas som att det är ofarligt att dricka under gränsen, men det är inga tröskelvärden utan ett ett kontinuum där risken ökar hela tiden. Särskilt för bröstcancer finns inga säkra nivåer, säger han i SVT:s Aktuellt.

Han ifrågasätter också om nivåerna ska vara olika för kvinnor och män.

– Det är olyckligt att säga att män kan dricka mer. Biologiskt tål män mer än kvinnor, men å andra sidan ökar risken för att de ska bete sig dumt för varje glas de dricker. I Storbritannien har man nyligen satt nivån lika för män och kvinnor, säger Peter Allebeck.

På vilket sätt är de svenska riktlinjerna ovetenskapliga?

– I Sverige har vi egentligen aldrig tagit fram några riktlinjer på systematiskt sätt, som man gjort i andra länder. De nivåer vi pratar om är de gränsvärden som nämns i skriften Alkohol och hälsa och som Folkhälsomyndigheten använt för att ange gränsvärden för riskbruk. Olika landsting kan till och med ha olika riktlinjer, säger han till Accent.

Trots svårigheterna anser han att riktlinjer behövs.

– De efterfrågas, både av vårdpersonal och allmänheten och därför behövs de. Men då borde vi ha riktlinjer som är framtagna systematiskt och nationellt.

Han skulle helst se att riktlinjerna fick en annan utformning.

– Det pedagogiska är viktigt. Riskökningen är grunden. Man måste börja med att förtydliga att det inte finns någon tröskel. Risken börjar öka redan vid låga nivåer. I Kanada har ett de en bra handbok. Där har man inte samma fokus på nivåer utan man för ett resonemang, till exempel om att man inte ska dricka alls vid vissa tillfällen, som under graviditet. Sedan kan man säga att den som ändå dricker kan känna sig hyfsat trygg om man håller sig under en viss mängd. Problemet är att om man sätter nivåerna för låga så är det ingen som bryr sig om dem, säger han.

Dessutom anser han att det borde finnas olika riktlinjer för olika målgrupper.

– De borde vara olika för hälsopersonal, som sitter med individer framför sig, och kan ta hänsyn till den enskilda patientens hälsotillstånd, om det finns en psykiatrisk diagnos till exempel, och för vad man publicerar i Expressen inför sommaren, säger han.

Han skulle önska att det snarast tillsätts en grupp av representanter för läkare och andra vårdprofessioner, hälso- och sjukvården, beroendevården, myndigheter och lekmän som fick till uppgift att ta fram nya riktlinjer.

– I den gruppen skulle jag gärna se att IOGT-NTO ingår, säger han.

Läs mer om Storbritannien och riskgränser i olika länder i tidigare artikel i Accent.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer