Att unga inte går klart skolan får konsekvenser för både individen och samhället. Unga som använder droger hoppar oftare av, särskilt om de också är utåtagerande. Det visar en norsk studie.
I studien har forskarna tittat på resultat från en stor norsk populationsstudie där även 16–19-åringar ingick. De har sedan följts till 21–23 års ålder i den norska utbildningsdatabasen för att ta reda på vilka som hoppat av inom fem år från gymnasiestarten. Starkast samband med att hoppa av skolan hade problematiskt drogbruk.
Att dricka sig berusad ofta verkar dock endast påverka utfallet för de yngre studenterna. För de studenter som reagerar på psykiska problem med utåtagerande beteende förstärktes risken markant. Även för studenter som regerar med internaliserat beteende, som att bli deprimerad, ängslig eller modfälld, ökade risken, men inte i alls samma utsträckning.
Totalt ingick 9 157 individer i studien, något fler flickor än pojkar, och något fler i de yngre åldersgrupperna, medelåldern var 17,4 år. Pojkar hoppade av i större utsträckning än flickor, 20,1 procent av pojkarna hoppade av jämfört med 14,1 procent av flickorna.
Riskabelt drogbruk var vanligare i de äldre åldersgrupperna. I gruppen 18–19 år var det drygt hälften som hade minst en indikator som visade på riskabelt drogbruk, jämfört med 33,6 procent av 17–18-åringarna och 26 procent av 16–17-åringarna.
I OECD:s medlemsländer är det närmare 20 procent av studenterna som hoppar av gymnasiet. För att göra det möjligt att minska andelen ville forskarna hitta riskfaktorer som förebyggande insatser kan riktas mot.
Resultatet visar att förebyggande insatser för att elevers drogbruk skulle kunna vara ett fungerande sätt att öka andelen som fullföljer sin utbildning, särskilt om insatserna även inriktar sig på samtidigt förekommande utåtagerande beteende. Som exempel på insatser nämner forskarna åtgärder som leder till ökad anknytning till skolan, som stimulerar sociala kamratrelationer och ökat stöd till utsatta elever.