Var fjärde person som tar del av kommunal missbruksvård är över 50 år. Fler än hälften av dem har även andra psykiska och fysiska problem. 70 procent lever med fysisk samsjuklighet. Tre av fyra har blivit inlagda på sjukhus, ofta vid flera tillfällen, efter att de sökt hjälp från kommunen för sina alkoholproblem.
Det framgår av Wossenseged Birhane Jemberies avhandling vid Umeå universitet (disputerar idag): Alkohol och åldrande – en multimetodstudie om heterogenitet och multidimensionalitet.
Han har undersökt äldre personers erfarenheter av alkoholbruk, i relation till det egna åldrandet, och till personliga mål för behandling och tillfrisknande.
– Män som började dricka tidigt i livet hade i högre utsträckning psykisk samsjuklighet, var mer socialt isolerade, hamnade oftare i kriminalitet, och använde oftare fler substanser än alkohol, säger Wossenseged Jemberie, i ett pressmeddelande.
– De äldre kvinnornas alkoholkonsumtion ökade generellt senare i livet än männens, men trots det rapporterade många kvinnor att de hade psykisk samsjuklighet, hade upplevt trauman tidigare i livet och att de kände sig ensamma.
Wossenseged Birhane Jemberie betonar att äldre med alkoholproblem inte är en homogen grupp, och att sjukvård och socialtjänst kan nå bättre resultat om det tas hänsyn till individen.
– Man drog sig för att söka hjälp på grund av ambivalens och upplevd stigmatisering, och för att behandling mot alkoholproblem i Sverige nästan alltid siktar mot att få patienten att helt avstå från alkohol. Mina resultat pekar mot att äldre personer kan få ökad livskvalitet även om man bara lyckas begränsa alkoholintaget.
– När de fick ta del av behandling som respekterade deras åsikter och autonomi, gav dem målsättningar att sträva mot ,och gav dem större makt över sin situation så minskade de sitt alkoholintag. De förbättringar i hälsa och sociala relationer som sen följde gjorde det också enklare för dem att fortsätta sträva mot tillfrisknande trots återfall.
Fotnot: Avhandlingen baseras på uppgifter från 65 svenska kommuner 2003 – 2017, som länkats till nationella patientregistret, dödsorsaksregistret, nationell brottsstatistik, samt djupintervjuer med äldre som deltog i behandling för alkoholproblem.