Av de kvinnor som sökt sig till Kajsa-mottagningen, en mottagning för socialt stabila kvinnor med alkoholproblematik i Örebro, har en majoritet upplevt barndomstrauman. Det visar en ny avhandling från Örebro universitet.
– Jag var förvånad över att det var så många, 68 procent, som uppgav att de utsatts för barndomstrauman i form av fysiska, emotionella eller sexuella övergrepp, eller försummelse, säger Fides Schückher, som skrivit avhandlingen.
Fides Schückher är överläkare på Beroendecentrum i Örebro och nybliven medecine doktor.
Kvinnorna som ingick i studien hade en stabil social situation med arbete, familj och bostad.
– De är som du och jag. Det är en grupp som inte är särskilt mycket studerad i de här sammanhangen.
”De är kvinnor som du och jag. Det är en grupp som inte är särskilt mycket studerad i de här sammanhangen.”
Övergreppen leder till allvarliga konsekvenser för de utsatta.
– Kvinnor som utsatts för emotionella eller sexuella övergrepp är mellan sju och tio år yngre vid debuten av alkoholbrukssyndrom än kvinnor som inte utsatts.
Kan du ge exempel på emotionella övergrepp?
– Det kan vara att man alltid fått höra att man inte duger, att man är dålig, ful, lat eller dum, att man bara får uppmärksamhet när man ställer upp för andra, att man måste stötta föräldrarna och aldrig blir sedd för sig själv.
”Det kan vara att man alltid fått höra att man inte duger, att man är dålig, ful, lat eller dum, att man bara får uppmärksamhet när man ställer upp för andra.”
Hon beskriver att barn som aldrig får lugn och ro omkring sig börjar ”tassa på tå”.
– Det kan leda till att man som vuxen får svårare att uppfatta signaler från andra. Det är vanligt att de inte kan ta emot beröm, utan utgår från att den som ger berömmet ljuger.
Självmedicinerar de med alkohol?
– De har kanske svårare med emotioner i sitt liv. Då kan alkohol användas som en coping-strategi, ett sätt att handskas med tillvaron.
I behandling har kvinnor som varit utsatta för barndomstrauma svårare att klara helnykterhet.
– Vi lyssnar alltid på patienten, och de som varit utsatta har svårare att fatta beslut om helnykterhet.
Fides Schückher betonar dock att behandling fungerar även för dem.
– Även kvinnor som varit utsatta för barndomstrauman svarar bra på behandling. Men de som inte varit utsatta visade bättre behandlingsresultat, fram för allt vad gällde helnykterhet och att hålla sig från riskkonsumtion. Kanske skulle de som utsatts behöva längre tid i behandling?
Ett år efter behandlingen var endast 13 procent av kvinnorna som varit utsatta för övergrepp helnyktra, jämfört med 56 procent av de som inte utsatts.
”De blir inte av med sina alkoholproblem för att de får prata om sina barndomstrauman, men de får bättre förutsättningar att ta itu med alkoholen.”
Så vad kan man göra för att förbättra resultaten?
– Om man jobbar med den emotionella regleringen blir nog individen starkare och klarar att hantera sina alkoholproblem bättre. De blir inte av med sina alkoholproblem för att de får prata om sina barndomstrauman, men de får bättre förutsättningar att ta itu med alkoholen.
Kvinnorna behöver psykologisk stöttning säger Fides Schückher.
– De behöver lära sig att knyta an, att se att de faktiskt är bra och att allt inte är så hotfullt som de tror.
På Kajsa-mottagningen får många patienter psykoterapi.
– Men vi är ganska unika. Många patienter tas ju om hand i primärvården. Man kan fråga sig om de verkligen har de resurser som krävs för att arbeta med det här?