I förra veckan slog den sydafrikanska arbetsdomstolen fast att konflikten på Robertson Winery handlar om en nationell angelägenhet och gav på så sätt legitimitet till strejken.
Arbetarnas fackorganisation ska möta vinföretaget denna vecka för att försöka förhandla fram en lösning på konflikten. Arbetarna kräver en minimilön på 8 500 rand, vilket motsvarar ungefär 5 700 svenska kronor. Robertson Winerys motbud är i nuläget en minimilön på 2 700 kronor i månaden enligt sydafrikanska Eyewitness News.
– Det är inte tillräckligt för att leva på. De här människorna lever som svenska statare gjorde för hundra år sedan, säger Emil Boss, anställd på Systembolaget, som även besökt de sydafrikanska vingårdarna och är representant för det syndikalistiska facket SAC:s klubb på Systembolaget.
Han refererar till en rapport från sydafrikanska jordbruksverket som slår fast att vingårdsarbetarnas lön räcker till ungefär hälften av vad som behövs för att kunna äta en näringsrik kost.
Tillsammans med två andra systembolagsanställda skrev Emil Boss i början av oktober en debattartikel där de uppmanade till bojkott av Robertson Winerys produkter.
– Systembolaget har sedan några år arbetat med etiska inköp och som butiksanställd tar det emot att prata om etik när jag vet att arbetarna som tillverkar dessa viner svälter. I de nuvarande riktlinjerna rekommenderar man producenterna att ge sina arbetare en lön som går att överleva på, men det är inget krav, säger Emil Boss.
Det ska också förekomma problem med organiseringsfriheten på gårdarna.
– Systembolaget slog först ifrån sig den kritiken med att fackförbunden inte uppträtt korrekt och dykt upp på gårdarna oanmälda. Problemet är ju att de flesta arbetare även bor på ägarnas gårdar. Så när de fackliga ombuden dyker upp har de blivit bortkörda, säger Emil Boss.
Systembolaget har nu beslutat att man ska utreda omständigheterna på sydafrikanska vingårdar efter att ha träffat representanter från åtta olika sydafrikanska fackförbund. Ifall problemen inte åtgärdas kan det bli aktuellt för Systembolaget att säga upp avtalen med flera vinproducenter enligt en artikel i Svenska Dagbladet.
– Vi har skickat ner folk till Sydafrika tillsammans med en tredjepartsrevisor för att titta närmare på situationen, säger Ida Ingerö, biträdande chef för press- och samhällsrelationer på Systembolaget.
Samtidigt menar ekonomen Dick Forslund i en rapport att Robertson Winerys lönesystem kan liknas vid apartheid. Han menar att svarta anställda och kvinnor systematiskt diskrimineras i företagsstrukturen och att den sydafrikanska staten borde ingripa.
– Vår tredjepartsrevisor har tittat på lönerna hos 59 anställda inom olika arbetskategorier över 12 månaders tid och kommit fram till att det inte förekommer någon lönediskriminering på Robertson. Dick Forslund har ju gjort sin rapporten på uppdrag av en av de inblandade fackförbunden och inte velat dela den med oss än. Men så fort den bli offentlig är vi såklart måna om att titta på den, säger Ida Ingerö.
Vad gäller arbetarnas löner säger Ida Ingerö att Systembolaget kräver att deras leverantörer respekterar minimilöner i sina respektive länder och gällande kollektivavtal.
– Lönerna i den här branschen är tyvärr låga, det är en utsatt bransch som har det tufft, men vi är måna om att följa vår uppförandekod om att leverantörerna på sikt ska jobba för att ge sina anställda levnadslöner, säger hon.
Borde man inte kunna ställa krav på att leverantörer ska betala ut löner som går att leva på direkt?
– Det beror ju på vad man lägger i begreppet levnadslön. Vi tror att vi gör nytta genom att påverka långsiktigt för bättre villkor. Sen finns det ju många andra frågor som är viktiga för vinarbetare, som bostadsfrågor och föreningsfrihet. Men vår uppförandekod ställer krav på en lång rad områden och vi tror att det på lång sikt påverkar positivt.
I Uppdrag granskning som sänds imorgon, onsdag, kommer Robertson Winery att granskas i sömmarna.