Förebyggande

Vården frågar sällan om alkoholvanor

Fler patienter får samtalsstöd för ohälsosamma levnadsvanor som mat och fysisk aktivitet – men inte för tobak och alkohol. ”Oroande”, tycker Socialstyrelsen. 

Varje år skickar Socialstyrelsen ut enkäter till primärvården i landstingen, för att ta reda på hur  många patienter som får stöd för att ändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Stödet har ökat markant rörande ohälsosam mat och fysisk aktivitet – men inte rådgivningen för rökning och riskbruk av alkohol.
– Vi har egentligen inga svar på vad den utvecklingen beror på. En sak skulle kunna vara att samhället har ökat fokus på bättre matvanor och fysisk aktivitet, och att landstingen därför har lyft de frågorna bättre, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.

Sedan 2014 har det skett en liten minskning av rådgivning om rökning – trots att rökning är den levnadsvana som innebär störst hälsorisker. En orsak kan vara att rökning generellt har minskat bland befolkningen, även om skillnaden är stor mellan olika befolkningsgrupper. Beträffande riskbruk av alkohol är det svårt att veta varför utvecklingen har avstannat.
– Det kan bero på att landstingen snarare är dåliga på att dokumentera att de gett stöd till patienter för att ändra deras riskbruk av alkohol. Varför fler åtgärder inte är dokumenterade vet vi inte, säger Iréne Nilsson Carlsson.

Statistiken visar att det är i Norrbotten som störst andel av patienterna fått råd och samtal rörande deras riskbruk av alkohol; över tre procent av alla patienter i primärvården har fått sådan hjälp. På andra plats hamnar Skåne med två procent. Det kan jämföras med landsting som Jämtland och Kalmar där andelen i princip är noll.

Antal patienter inom primärvården som fått frågor och råd om alkohol. Källa: Socialstyrelsen

Att personer söker hjälp på grund av högt blodtryck eller sömnproblem kan exempelvis kopplas till att de dricker mycket – men behöver inte vara den enda orsaken. Det kan leda till att patienterna inte får frågan, eller att det inte antecknas i journalen.
–Man kanske pratar om alkoholvanorna med patienten, men inte dokumenterar uppgifterna eftersom att alkoholkonsumtionen kan ses som känslig information, säger Iréne Nilsson Carlsson.

I 2018 års sammanställning skriver Socialstyrelsen att de oroas över utvecklingen, och att forskningen på senare år har uppmärksammat att även mindre mängder alkohol innebär risker för hälsan. ”Det finns således ännu större skäl än tidigare att hälso- och sjukvården ställer frågor och ger råd om alkohol även om patienten inte har ett missbruk eller beroende”, skriver de i rapporten.

Iréne Nilsson Carlsson menar att det är viktigt att regionerna följer upp data över rådgivningen för sitt eget förbättringsarbete.  Hälso- och sjukvården behöver strukturer för denna typ av arbete, så att det är en naturlig del av hälso- och sjukvården framöver.

– Det har stor betydelse för att man ska nå bra resultat. Även vad gäller andra åtgärder för patienterna, som rör exempelvis läkemedel och operationer. Men också för att förebygga missbruk, säger hon.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer