Landets polis uppskattar siffran till 6 600 döda och Filippinernas kommissionär för mänskliga rättigheter säger att så många som 27 000 kan ha dödats. Det rapporterar SVT.
Sedan han tillträdde som Filippinernas president har Rodrigo Duterte fört vad han kallar för ett ”krig mot narkotikan”. Men enligt Amnesty handlar det om utomrättsliga avrättningar som framförallt riktar sig mot fattiga människor som oftast är obeväpnade. Bara tre poliser har ställts inför rätta för inblandning i dödsskjutningar under de senaste tre åren.
I en ny rapport skriver Anmesty att offren valts ut för att de funnits på en spaningslista efter uppgifter från polisinformatörer och lokala myndigheter. Offrens familjer tvingas sedan betala begravningsavgifter till begravningsentreprenörer som samarbetar med polisen.
167 000 människor har också gripits under de senaste tre åren och många av dem sitter häktade tills vidare i väntan på en rättegång.
Tidigare har Anmesty kartlagt hur privata aktörer kan tjänar pengar på att döda personer som anklagats för att ha kopplingar till narkotika. Amnesty rapporterar också att de listor som polisen jobbar utifrån är obekräftade, och att polisen planterar bevis för att i efterhand kunna berättiga sitt agerande.
FN:s råd för mänskliga rättigheter, UNHCR, har nu, efter uppmaningar från Amnesty, beslutat att inleda en utredning av Filippinernas utomrättsliga avrättningar. Frågan har bevakats sedan 2016 av Agnes Callamar, FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga avrättningar. Callamar har sedan dess uttalat starkt kritiskt som Dutertes politik och menat att han urholkat Filippinernas rättssäkerhet.