I fredags släppte WHO sin nya rapport om alkohol och hälsa: Global status report on alcohol and health 2018. Det är ingen uppmuntrande läsning.
Runt om i världen orsakar alkohol varje år tre miljoner dödsfall vilket är 5,3 procent av alla dödsfall. I åldersgruppen 20–39 står alkoholen för 13,5 procent av dödsfallen.
– För män i åldern 15–49 år är alkohol huvudorsaken till dålig hälsa, säger Vladimir Poznyak, koordinator för avdelningen för substansmissbruk på WHO, under en livesändning på Facebook i anslutning till att rapporten släpptes.
– Det är inte bara beroende och alkoholförgiftning, utan en rad olika tillstånd som påverkas, säger han.
Det rör sig om hela 200 olika sjukdomar och skadetillstånd som orsakas av alkohol årligen, sammanlagt 5,1 procent av den totala sjukdomsbördan mätt som funktionsjusterade levnadsår, eller på engelska disability-adjusted life years, DALYs.
Alkohol bidrar till både psykisk ohälsa, fysiska sjukdomar och skador. Främst har alkohol varit förknippat med icke-smittsamma sjukdomar som cancer, levercirrhos och liknande, men på senare tid har forskarna också kunnat visa hur alkohol bidrar till såväl tuberkulos som HIV.
Förutom hälsokonsekvenser tillkommer sociala och ekonomiska förluster som drabbar såväl individen som samhället. Och skadorna som drabbar andra inte att förglömma.
– Även människor runt om den som dricker påverkas. Förutom de närmaste även till exempel medtrafikanter och misshandelsoffer, säger han.
Av rapporten framkommer också vilka åtgärder länderna vidtagit för att komma till rätta med problemen. Knappt hälften, 46 procent, av länderna har en nationell alkoholpolitik. Positivt är att 66 procent av de som har en nationell politik också har avsatt medel för att finansiera implementering av politiken. Men utvecklingen går långsamt.
– Vi vet väl vad som fungerar, men den politiska utvecklingen går inte framåt i samma takt som marknadsföringen, säger Vladimir Poznyak.
WHO har en lång lista på åtgärder som de anser att medlemsländerna bör vidta för att komma till rätta med problemen.
– Det finns vetenskapligt stöd för en rad åtgärder som visat sig vara kostnadseffektiva: prispolitik och skatter, reglering av fysisk tillgänglighet som ålderskontroller samt reglering av antalet försäljningsställen och reglering av marknadsföring. Unga ska inte pådyvlas alkohol. Annat som fungerar är åtgärder för trafiknykterhet samt screening inom hälsovården för att kunna erbjuda tidigt stöd för dem som befinner sig i riskzonen, säger Vladimir Poznyak.
IOGT internationals ordförande, Kristina Sperkova, vill att världens politiker nu kliver fram och tar kontroll över alkoholen.
– Regeringar har ansvar för att skydda sina invånare för skador, inklusive skador av alkohol. Vi anser att det är dags för politiska ledare att kliva fram. Det är dags att tygla alkoholindustrin. Det är dags att agera och införa de åtgärder vi vet fungerar. Det är dags att ta kontroll över alkoholen, säger hon i ett inlägg på IOGT Internationals Facebooksida.