Enligt en ny avhandling har den politiska viljan för en restriktiv alkoholpolitik minskat sedan Sverige blev medlem i EU. Möjligheterna att genomföra en sådan politik har också blivit sämre, bland annat genom att införselkvoterna har höjts och att alla monopol utom Systembolaget försvunnit. Samtidigt har Sverige fört in folkhälsoaspekten på EU:s alkoholpolitiska dagordning.
Det visar Jenny Cisneros Örnberg vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet i en avhandling som läggs fram inom kort.
I sin avhandling har Jenny Cisneros Örnberg, undersökt Europeiseringen av svensk alkoholpolitik under åren 1995-2006. Avhandlingen tar upp både formella och informella förändringar.
Studien visar att alkoholpolitiken i Sverige också genomgått förändringar som inte kan kopplas till EU-medlemskapet. Den tar också upp att Sverige på ett aktivt sätt har försökt att introducera alkohol som en folkhälsofråga på EU:s agenda.
– Exempel på förändringar är utökade öppettider på Systembolaget och fler utdelade alkoholtillstånd, säger Jenny Cisneros Örnberg i ett pressmeddelande. Vad det gäller Sveriges roll som påverkare var alkoholen en prioriterad folkhälsofråga under Sveriges ordförandeskap 2001, där bland annat beslut togs om att en EU-gemensam alkoholstrategi skulle författas. Och i oktober 2006 antogs den gemensamma strategin av EU-kommissionen.
Avhandlingen kan laddas hem som PDF här.
Pierre Andersson