Narkotikahandel

Social rörelse tar upp kampen i Rosario

Kriminella ligor har ostörda kunnat etablerat sina knarkkiosker i Rosarios fattiga områden. Medan den argentinska staten vänt ryggen åt problemen är det sociala rörelser som har reagerat och försökt ta ansvar. En av dem är Ciudad Futura.

Våren 2013, när dödsskjutningarna uppgick till flera stycken under en enda vecka, började Argentinas medier fråga sig varför Rosario hade förvandlats till något som liknade en mexikansk gränsstad. Man började också prata om det utbredda fenomenet med så kallade ”bunkers”, en slags knarkkiosker, som man aldrig hade sett på något annat håll i världen. Här säljs droger genom en gallerförsedd lucka av ungdomar. De kallas för soldaditos, små soldater, för att de är de kriminella ligornas springpojkar. De väljs för sin ringa ålder, helst ska de vara under 16 år, för att inte vara straffmyndiga. Arbetspassen är i regel runt 20 timmar. Med ett vapen, eventuellt lite mat, men ingenstans att uträtta sina behov, blir de inlåsta. Uppskattningsvis finns det runt 350 soldaditos i Rosarios marginaliserade områden, men ingen vet säkert.

Polisen i Rosario är sedan årtionden korrupt.

Polisen kände till knarkkioskernas existens, men tittade åt ett annat håll. Och det tog ett bra tag innan myndigheterna reagerade. Under ett par insatser 2014 och 2015 satte den argentinska staten in militärpolis i ett tjugotal bostadsområden i Rosario.

Insatser som enligt Juan Monteverde, politiker och ledare för rörelsen Ciudad Futura, Framtidens stad, inte var särskilt framgångsrika.

– Droggängen är smarta, slår man omkull bunkers dyker det upp nya på andra ställen. Det är inte svårare än så, säger han och tillägger att det helt enkelt inte legat i politikernas intresse att helhjärtat ta tag i frågan:

– Polisen i Rosario är sedan årtionden korrupt och korruptionen sträcker sig ännu högre upp i leden. Det är den strukturen som är en av anledningarna till att droghandeln kunnat få ett sådant starkt fäste i Rosario.   

Juan Monteverde talar också om en politisk utveckling som pågått under flera år. Medan regeringen Kirchner under 2000-talet hade utökat den sociala politiken i Argentina gick Rosario åt motsatt håll.

– Avsaknaden av utjämningspolitik har gjort att klyftorna mellan fattiga och rika har ökat, och våra kåkstäder har vuxit. Ungdomar i de här områdena är väldigt utsatta, säger han.

2012 stiftades en lag i provinsen Santa Fe, där Rosario ligger, som syftade till att bekämpa droghandeln. I lagen finns föreskrifter om bland annat rehabiliteringscentrum för drogberoende. Men enligt Carlos de Frade, politiker och journalist, har inte något av de sociala projekt som planerades genomförts.

– Fokus ligger i stället på flera poliser och fler vapen. Men det är vardagen för ungdomarna som är det mest akuta. Vad de behöver är alternativ – utbildning, fritidsintressen… lagen är en stor lögn. Våra ungdomar fortsätter att ta droger och dödandet fortsätter.

Medan staten vänt ryggen åt problemen är det sociala rörelser som har reagerat och försökt ta ansvar. En av dessa är Ciudad Futura som med tiden också har utvecklats till ett politiskt parti. Vid det senaste valet, hösten 2015, fick Ciudad Futura in tre ledamöter i kommunens politiska ledning. Ett bevis för att många är trötta på den höga kriminaliteten i Rosario, och inte tror på de lösningar som den traditionella politiken erbjuder.

– Vårt motto är att vi i dag skapar den stad vi vill ha imorgon. På det viset bevisar vi för samhället att det går att göra skillnad, säger ledaren Juan Monteverde.

Ciudad Futura driver bland annat flera skolor i marginaliserade områden i Rosario, så kallade ”bachileratos populares”, en alternativ gymnasieskola vars grundfilosofi är att eleven ska vara delaktig.

– Med vår politik vill vi visa att en annan väg är möjlig, att samma ungdomar som kan handla med droger, bära vapen, döda eller bli dödade, kan gå ut gymnasiet och gå vidare till universitetsstudier. Vi vill visa att ingen föds kriminell och att de kan komma ur drogberoende. Vi hjälper inte bara dessa ungdomar utan också hela samhället.

På Ciudad Futuras skolor arbetar både utbildade lärare och volontärer. Organisationen är platt och eleverna är med och bestämmer.

– Många som kommer till oss har tidigare hoppat av skolan, det är väldigt vanligt att de inte går klart gymnasiet, säger Maria Eugenia Roche, som hjälper till på en av skolorna i området La Tablada.

– Våra elever kommer alla från svåra bakgrunder och har kontakt med drogtrafiken, den påverkar dem på olika sätt. Det kan vara via familjemedlemmar eller vänner, eller att de själva varit involverade i droghandeln.

Den största utmaningen är att få ungdomarna att överhuvudtaget komma till skolan varje dag.

– Det finns olika problem som distraherar dem. Dyker de inte upp går vi hem till dem för att se vad som har hänt.

Vi vill visa att ingen föds kriminell och att de kan komma ur drogberoende.

Maria Eugenia berättar att eleverna i Ciudad Futuras skolor hittar hopp inför framtiden och att det är förklaringen till att många också lyckas ta studenten.

– Hos oss får de nya perspektiv. I stället för att tänka att ”det kommer alltid  att vara så här där jag kommer ifrån, det finns inga andra alternativ än att vara involverad i droghandeln eller något annat kriminellt”, tänker de ”jag kan göra något annat, jag kan söka ett vanligt jobb och läsa på universitetet”.

På Ciudad Futuras skolor får ungdomar nya perspektiv. Foto: Diego Stocco
På Ciudad Futuras skolor får ungdomar nya perspektiv. Foto: Diego Stocco

Eleven Guillermo Coria, 17 år, går näst sista terminen berättar varför skolan är annorlunda.

– Det är bra att studera här, vi får mycket stöd och lärarna förklarar bättre. En del av eleverna har barn och de kan ta med dem hit där de kan leka lugnt. Här känner vi oss trygga.

Han berättar att skolan hjälpt honom att hålla sig ifrån droger.

– Det här bostadsområdet är komplicerat. Skottlossning, droger och rån hör till vardagen.

I slutet av 2015 tog Mauricio Macri över presidentposten i Argentina. Ett av hans viktigaste vallöften var att ta itu med droghandeln. Ökade anslag till säkerhet och fler poliser har varit på dagordningen. Något som både Juan Monteverde och Carlos de Frade är skeptiska till.

– Vad vi har sett är att satsningar på ökad säkerhet bara leder till att fler vapen kommer i omlopp. I vissa områden är det lättare att få tag på ett vapen än en fotboll, menar Carlos de Frade.

Mer från Accent