− Höjningen framstår som oerhört blygsam. Det är nog mer att se som en signal åt vilket håll man vill gå. Några större effekter på konsumtionen kan man inte förvänta sig, säger Thor Norström, alkoholforskare och professor i sociologi vid Stockholms universitet.
Hur förändringar av priset på en vara påverkar efterfrågan, kallar nationalekonomer för priselasticitet. Alkoholens priselasticitet är ungefär -1. Det betyder att om priset höjs 10 procent så minskar försäljningen med 10 procent.
− En höjning på 2 kronor på en flaska som kostar 70 betyder en höjning på tre procent. Det betyder att man kan förvänta sig en konsumtionsminskning på ungefär tre procent, säger han.
Inte heller riksdagsledamoten Lars-Axel Nordell (KD) tror att höjningen kommer att minska försäljningen nämnvärt.
− Nej, till det är nog höjningen för liten. Det är viktigt att skatteinstrumentet används. Man borde ha tagit till lite mer, säger han.
Flera av de förbipasserande vid IOGT-NTO:s aktion längs budgetpromenaden igår säger detsamma:
”Ett par kronor per flaska – det är ju ingenting.” ”Jag köper så lite så det spelar ingen roll.” ”Jag har råd att köpa ändå.”
Även om den alkoholpolitiska effekten är måttlig är det ändå, som Thor Norström säger, en signal och ett fint tillskott till statskassan.
− Vi räknade ut att det kommer att handla om ungefär 700 miljoner extra, säger Lars-Axel Nordell.