EU

Så har svenskarnas alkoholvanor ändrats efter EU-inträdet

Inför Sveriges anslutning till EU var oron stor för att alkoholkonsumtionen och skadorna skulle rusa i höjden. Mycket har besannats, men effekten blev inte riktigt den väntade.

Farhågorna inför EU-inträdet var att svenskarna skulle börja dricka mer och att skadorna skulle öka. Anledningen till oron var att de viktigaste alkoholpolitiska instrumenten, priset och tillgängligheten, mer eller mindre skulle sättas ur spel.

Delvis har farhågorna besannats. Alkohol har blivit något billigare i relation till inkomster och andra varor. Konsumtionen har också ökat från 8 liter 1996 till 9,9 liter år 2013. En ökning med hela 24 procent.

Trots att priset på alkohol relativt sett är något lägre än 1995 så är det fortfarande högt jämfört med andra länder. Det beror på de förhållandevis höga alkoholskatter vi har.

Efter EU-inträdet har Sverige inte kunnat upprätthålla lika höga skattenivåer som tidigare eftersom möjligheten att begränsa införseln från andra EU-länder mer eller mindre försvann.

Ju större prisskillnad Sverige har mot andra länder desto fler köper med sig billigare alkohol från utlandet. Frestelsen att smuggla blir också större ju högre vinster det går att göra på sådan verksamhet.

Även antalet som vårdas för alkoholrelaterade diagnoser i sluten vård har ökat. År 1997 utgjorde de 2,6 procent av alla vårdade, medan de under 2011 – 2013 utgjorde 3,5 procent av alla fall.

Däremot har den alkoholrelaterade dödligheten minskat något från 22 per 100 000 invånare till 17. I absoluta tal handlar det om 1 950 personer 1995 till 1 813 dödsfall 2013.

Även antalet som kör bil onyktra förefaller ha minskat. Antalet anmälda trafiknykterhetsbrott har minskat från 16 778 år 1995 till 13 999 år 2013.

Hur många som åker fast beror mycket på polisens prioriteringar, men resultaten överensstämmer med vad som rapporterats i studier där man frågat personer om de själva kört eller åkt med någon som har druckit.

Detaljhandelsmonopolet är det kraftfullaste instrumentet för att begränsa tillgängligheten. I Sverige krävs också tillstånd för att sälja folköl i livsmedelsbutik och för att servera alkohol på restaurang. De är också viktiga begränsningar, men inte lika effektiva som Systembolagets monopol.

Vid EU-inträdet förlorade Sverige monopolet på import och partihandel med sprit, vin och utländskt starköl samt på tillverkning och export av sprit, men lyckades få behålla monopolet på detaljhandelsförsäljning.

Trots att EU har frihandel som ett av huvudmålen och därför är emot monopol fick Sverige dispens för Systembolaget eftersom förhandlarna övertygade EU om att monopolet var till för att skydda folkhälsan och inte svensk alkoholindustri.

Bevisningen var inte så svår eftersom svensk alkoholpolitik så uppenbart missgynnade den inhemska tillverkningen, som då främst bestod av starksprit, och gynnade alkoholsvagare sorter som vin och öl.

Även om Systembolaget finns kvar har tillgängligheten i form av restauranger med serveringstillstånd ökat rejält, från cirka 10 142 år 1995 till 14 143 år 2013. Det är en ökning med 40 procent på tjugo år.

Trots det har restaurangernas andel av alkoholförsäljningen minskat från 18 procent till 15 procent av den alkohol som dricks i Sverige. Då den totala konsumtionen är så mycket högre innebär det i praktiken en liten ökning från 1,44 liter till 1,48 liter.

Om statistiken är tillförlitlig måste försäljningen för varje restaurang ha gått ned rejält när mängden ska fördelas på så många fler. En möjlig förklaring kan vara att många av de senaste årens serveringstillstånd beviljats konditorier, salladsbarer och liknande ställen som sannolikt inte säljer stora mängder alkohol.

Ulf Guttormsson är chef på avdelningen för analys och metod på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Lika lite som någon annan kan han förklara varför det inte blivit som forskarna förutsåg, men några teorier har han.

– När man försökte räkna ut vad som skulle hända med alkoholskadorna när vi gick med i EU antog man att konsumtionen skulle öka, men att allt annat skulle vara som förut. Så har det ju inte riktigt blivit. Beteendet har också förändrats, säger han.

Att färre dör men fler vårdas i slutenvård tror han kan ha flera förklaringar.

– Generellt har sjukvården blivit bättre på att hålla folk vid liv. Minskad rökning skulle också kunna spela in. Vi vet att de som dricker mycket ofta också röker mycket. När rökningen minskar i samhället minskar antagligen även de som dricker mycket. Räknat på förlorade levnadsdagar är rökning en av de viktigaste faktorerna. Om fler med alkoholproblem slutar röka kanske det ökar deras chanser att leva längre.

Han säger också att ändrade rutiner i sjukvården kan påverka statistiken.

– Antalet diagnoser per person har ökat i slutenvårdsregistret. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att patienterna har flera diagnoser än tidigare, sannolikt är det ändrade system som gör att sjukvården gör fler noteringar. Kanske har systemet underlättat för det?

En annan faktor som skulle kunna påverka skadeutvecklingen är dryckesmönstret.

– Vi tror oss se att berusningsdrickandet minskar. I stället dricker man oftare och mer vid middagar och liknande tillställningar. Det leder inte till ond bröd död, men kanske till fler kroniska sjukdomar. Vi har också fått ett mer tillplattat dryckesmönster. Tidigare drack de yngsta mest och sedan var det en fallande kurva med åldern. Nu dricker de unga allt mindre, samtidigt som de äldre ökar sin konsumtion. Kvinnor har också ökat sin konsumtion mer än män. Det borde ge färre akuta skador, som olyckor och misshandel, eftersom kvinnor dricker förnuftigare än män och äldre förnuftigare än yngre.

Det kan dock knappast förklara den minskade dödligheten.

– Min erfarenhet är att människor inte är så snabba på att ändra beteende. Och att de ungas minskande drickande skulle kunna påverka dödsfallsstatistiken tror jag inte. De är ju så unga och dödsfall inträffar väldigt sällan i den åldersgruppen, säger Thor Norström, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

De yngres minskande drickande är kanske det som förvånar forskarna mest.

– Fram till 1994 speglade de ungas konsumtion de vuxnas. Så hade det alltid varit, men så planade de ungas konsumtion och berusningsbenägenhet ut för att sjunka ungefär från år 2000, säger Thor Norström.

Tillsammans med Jonas Raninen, utredare på CAN och doktorand på Karolinska institutet, har Thor Norström studerat sambandet mellan vuxnas och ungdomars alkoholkonsumtion. I en artikel presenterar de ett par möjliga förklaringar till det som hände runt sekelskiftet.

Den första är att regeringen inför EU-inträdet mobiliserade en massiv insats för att inte farhågorna skulle besannas. Mer än 900 miljoner satsades mellan 2001 och 2005 på förebyggande åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet och behandlingen av alkoholrelaterade problem. Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika var statliga kommittéer som startades för att genomföra satsningarna.

Mellan 2006 och 2010 fördubblades insatsen till drygt 1,8 miljarder. Det har lett till en rad åtgärder för att minska konsumtionen, särskilt bland unga.

Forskarnas andra möjliga förklaring är det ökade intresset för internet och dataspel. Några säkra data finns inte, men det verkar finnas ett negativt samband mellan dataspelande och alkoholkonsumtion.

Däremot tyder andra studier på att de som ägnar mycket tid på internet, åtminstone på sociala medier, dricker mer än andra.

Frågan är om vi någonsin får en fullständig förklaring på varför det blev som det blev.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer