Narkotika

Narkotikaprov fyrdubblade på tjugo år

Antalet som får lämna prov för misstanke om narkotikabrott har ökat drastiskt, men de regionala skillnaderna är stora – liksom könsskillnaderna.

I  mitten av 1990-talet togs ungefär 10 000 blod- eller urinprov för misstänkt narkotikabrott. Förra året togs närmare 40 000. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Den stora ökningen beror inte på någon motsvarande ökning av antalet narkotikaanvändare i Sverige. Enligt Brå fångas inte mer än drygt en halv procent av narkotikabrotten in på detta sätt.

– Ökningen speglar endast polisens prioriteringar, säger Jonas Öberg, utredare på Brå, till Accent.

Mest förvånad blev han över att kvinnor är så underrepresenterade.

– Att en så pass liten del av dem som får lämna prov är kvinnor hade jag inte väntat mig. Från andra undersökningar vet vi att ungefär 30 procent av dem som använder narkotika är kvinnor, men av dem som lämnar prov är bara 15–17 procent kvinnor, säger han.

Vad det beror på vet han inte.

– Det blir ren spekulation om jag ska ge mig på en förklaring, men man kan ju tänka sig att rent praktiska saker spelar in, som att det är besvärligare för en kvinna att lämna urinprov. Män kan få lämna utomhus, på plats, medan kvinnor måste tas med in till stationen. Att poliserna oftare är män kan också spela roll för att det blir känsligare att ta prov på kvinnor. Sedan är det väl det vanliga – att missbrukande män är mer synliga än missbrukande kvinnor, säger han.

I takt med att proven som tas blir fler har andelen positiva svar minskat från omkring 90 procent till cirka 80 procent.

– Det beror på att medelåldern bland dem som får lämna prov har sjunkit. Bland unga är ungefär hälften av proven negativa, säger Jonas Öberg.

Att de som får lämna prov blir allt yngre, och att de oftare får lämna prov utan att de faktiskt tagit narkotika kan ha flera förklaringar.

– Jag tror att det finns en tanke om att det är viktigt att upptäcka unga i tid. Att träffsäkerheten är större på äldre kan också bero på att man där har tillgång till mer information, som historik, som gör att man får säkrare träffar, säger han.

De regionala skillnaderna är också stora. Flest prov per 100 000 invånare tas i Södermanland och minst i Dalarna.

– Vi hade tidigare 21 polismyndigheter med egna prioriteringar, så det är inte konstigt att de gör olika. Däremot har jag tittat på polisens styrdokument och kan inte hitta något där som förklarar varför polisen tar fler prov nu eller varför unga testas oftare, säger han.

Han ifrågasätter om prioriteringen är riktig.

– Polisen lägger ner mer och mer resurser på det här. De kanske borde fokusera mer på själva distributionsledet, säger Jonas Öberg.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer