Alkoholpolitik

Moderaterna styr alkoholpolitiken

Trots att den allmänna opinionen – och en majoritet av riksdagens ledamöter – har gått mot en mer restriktiv hållning får det inte genomslag i politiken.

Medan opinionen tycks bli alltmer restriktiv har de flesta alkoholpolitiska besluten gått i motsatt riktning. Det konstaterar Per Leimar, alkoholpolitisk sekreterare på IOGT-NTO, Mats Ramstedt, chef för STAD, och Lennart Weibull, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, i en artikel i den nordiska vetenskapliga tidskriften NAD.

Författarna har gått igenom alkoholpolitiska beslut de senaste decennierna. De konstaterar att medlemskapet i EU har spelat en stor roll för utvecklingen, men att flera av besluten fattats på den svenska regeringens initiativ.

Att politiska beslut och allmänhetens åsikter inte alltid går hand i hand är kanske ingen nyhet. Mer förvånande är att författarna funnit att de politiska besluten inte heller förefaller överensstämma med vad majoriteten av politikerna tycker, vare sig i riksdagen eller i regeringen.

– Man kan konstatera att besluten ligger mer i linje med Moderaternas åsikter än med majoritetens, säger Per Leimar till Accent.

Vad det beror på vet han inte, men misstänker att det beror på att Moderaterna är det största regeringspartiet och därmed har mest att säga till om.

I artikeln redovisas några undersökningar av riksdagsledamöternas åsikter. De förefaller stämma väl överens med väljarnas, även om politikerna är något mer restriktiva än sina väljare.  Det gäller dock inte de moderata riksdagsledamöterna som är mer liberala än sina väljare.

Medlemskapet i EU har tvingat Sverige att avskaffa import- och distributionsmonopolet av alkohol, tillåta alkoholreklam i tidningar och tillåta att vi numera får ta in nästan hur mycket alkohol som helst för eget bruk.

På eget initiativ har svenska regeringar sänkt ölskatten (1997), avskaffat kravet på licens för att få importera och driva grossisthandel med alkohol (2000), utökat öppettiderna på Systembolaget (2001) och ändrat alkohollagen så att det, bland annat, blivit lättare för restauranger och cateringfirmor att få serveringstillstånd.

Författarna påpekar att skatten på alkohol före EU-inträdet höjdes varje år, i takt med inflationen. Det har svenska regeringar avstått från sedan dess, vilket också är ett politiskt beslut.

I början av 1990-talet var opinionen för att avskaffa Systembolagets försäljningsmonopol stark. Som mest ansåg 75 procent av svenskarna att vin skulle få säljas i livsmedelsbutiker.

Trots opinionen fattades inget sådant beslut. Sedan den folkliga opinionen svängde mot en mer restriktiv syn, i 2000-talets början, har de politiska besluten gått den motsatta vägen och blivit mer liberala.

– Vår genomgång visar att det inte självklart är opinionen som styr de politiska besluten, åtminstone inte på det alkoholpolitiska området, säger Per Leimar.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer