Rattfylleri

MHF stödjer förslag om höjda straff för rattfylla

Riksåklagare Anders Perklev krav på höjd straffskala för notoriska rattfyllerister applåderas av Motorförarnas helnykterhetsförbund, MHF, som i juni en promemoria i samma ärende.
Anders Perklev. Foto: Pressbild
Foto av Göran Sydhage
Göran Sydhage. Foto: MHF Helena Gottberg

Häromveckan gick riksåklagare Anders Perklev ut och krävde skärpt straffskala för rattfyllerister. Redan för två år sedan ville han skärpa straffet så att åklagare kan få möjlighet att begära återkommande rattfyllerister häktade. Men lagstiftningen har ännu inte skärpts.

Åklagare får anhålla och begära häktning om brotten kan ge ett års fängelse. Men eftersom rattfylleri inte ger så långt straff är häktning av rattfyllerister i dag inte möjlig. Det gör att notoriska rattfyllerister omedelbart kan sätta sig bakom ratten igen – och i värsta fall skada eller döda människor. Enligt Perklev har framför allt drogfylleriet ökat över tid.

Det är stötande att en rattfyllerist gång på gång kan bli stoppad och sedan omedelbart fortsätta att begå brott.

Inom rättsväsendet är detta ett välkänt problem. Det är stötande att en rattfyllerist gång på gång kan bli stoppad och sedan omedelbart fortsätta att begå brott, säger Anders Perklev, som nu vill att åklagare ska kunna begära häktning, vilket innebär att den misstänkte sätts bakom lås och bom och därmed förhindras att köra bil. Men det kräver att straffskalan höjs till minst ett års fängelse.

Straffskalan för grovt rattfylleri överstiger ett års fängelse, men det kräver 1,0 promille i blodet. När det gäller droger blir brottet nästan aldrig grovt och då stannar straffskalan på sex månaders fängelse. Samma gäller den som kör utan körkort. Vi kan inte frihetsberöva och straffen blir oftast låga. Att förverka bilen och ta körkortet, om sådant finns, är viktigt men är inte alltid tillräckligt för att hindra dessa personer att fortsätta som innan.

Anders Perklev menar att det är viktigt att komma åt framför allt de vanemässiga fylleristerna. Viktigast är att dessa förhindras sätta sig bakom ratten – även om det bara blir under en begränsad tid.

– Tyvärr är det svårt att varaktigt förhindra återfall i brott. De som fortsätter sitt missbruk kommer troligen att köra påverkade igen. Men under den tid de är häktade kommer de i alla fall inte att kunna köra just då och det kan rädda liv. Men det bästa vore förstås om fängelsestraffet kunde kombineras med vård, säger Anders Perklev.

Det är jättebra att riksåklagaren sätter ner foten i den här viktiga frågan.

Han understryker att frågan är komplicerad, men att det är hög tid att lagstiftningen ses över och att straffskalan – förhoppningsvis – kan skräddarsys utifrån den här gruppen. Kanske kan man tänka sig en lösning där den häktade kan välja vård i stället för fängelse.

På MHF är man positiva till riksåklagarens förslag.

– Det är jättebra att riksåklagaren sätter ner foten i den här viktiga frågan, han har vårt fulla stöd, säger Göran Sydhage, vd på MHF.

Han berättar att frågan har varit på tapeten flera gånger. 2006 skrev dåvarande justitieminister Thomas Bodström ett departementsmemoriam i samma riktning, men det blev inget mer av det. I juni i år skrev MHF en promemoria om frågan, med vilken man planerar uppvakta såväl riksdagsledamöter som riksdagsutskotten.

– Det är orimligt att rattfyllerister bötfälls och får körkortet indraget och därefter fortsätter att köra och utgöra en fara för andras liv, säger Göran Sydhage, som nu hoppas att straffskalan äntligen ska skärpas.

Enligt Anders Perklev är det första steget till en lagändring en utredning. Därefter kan det ta upp till två år innan en eventuell ny lagstiftning träder i kraft.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer