Just nu upplever den ideella Föreningen Fruktdrycker vind i seglen. Intresset för det goda värdskapet – där alkoholfria drycker är en självklarhet – har aldrig varit större. Allt fler upptäcker att alkoholfritt vid eventet, på festen eller till middagen är gott, hälsosamt och ett sätt att visa respekt för de personer som av olika anledningar inte kan eller vill dricka alkohol. Det gagnar förstås också nykterhetsrörelsen.
– Vi har haft en fantastisk utveckling och märker verkligen av att vi har medvind, vilket är jättepositivt. Efterfrågan är stor. 150 000 personer mötte oss förra året, vilket är en imponerande siffra, säger Föreningen Fruktdryckers styrelseordförande Ann-Louise Friberg, som själv försöker medverka på så många arenor hon mäktar med.
– Varje dag får vi många samtal och mail från människor från hela landet som vill se oss på sina sammankomster och event, stora som små. Det kan handla om föreningar av olika slag, universitet, kommunfullmäktige och kommunstyrelser, privata företag, näringslivet, klubbar, banker, restaurang- och hotellskolor. Suget efter alkoholfritt är uppenbarligen stort och vi har så mycket att göra att vi har svårt att hinna med alla förfrågningar,
Det framgångsrika arbetet uppmärksammades i november förra året av CAN, som valde att ge föreningen pris som Årets ideella organisation.
Ann-Louise Friberg tycker att det är viktigt att presentera dryckerna på ett trevligt och fräscht sätt och är mån om att hålla föreningens fana högt. Det ska se proffsigt och fint ut på bordet där dryckerna serveras!
Föreningens arbete handlar om att erbjuda alkoholfria drycker i stora och små sammanhang. Merparten av dryckerna kommer från Systembolaget, men även alkoholfria drycker från andra leverantörer förekommer. Eftersom Föreningen Fruktdrycker får ett bidrag på 150 000 kronor per år från just Systembolaget, kommer ändå de flesta dryckerna därifrån. Urvalet anpassas efter åldersgrupp och sammanhang. Ett gäng arbetslösa grabbar får kanske testa alkoholfria ölsorter, medan medelålders damer får smaka ett urval av alkoholfria viner.
– Vi får mycket uppmärksamhet och har samarbetat med tunga namn som Carl-Jan Granqvist, Magdalena Ribbing och Michael Bindefelt. Det är ett bra sätt att nå ännu fler, säger Ann-Louise, som gör vad hon kan för att få ut nya produkter på marknaden. Bland annat lokaltillverkad äppelmust har blivit väldigt populärt, liksom drycker på blåbär och tranbär från norr.
Föreningen Fruktdrycker är den enda i landet som jobbar med mat och dryck som har ett helhetstänk när det gäller alkoholfria drycker till maten – och det har gett resultat. Många kommuner har gått med som medlemmar. Men det hjälper knappast föreningens ekonomi, som dessvärre är ganska skral.
– Vi jobbar helt ideellt. Egentligen skulle vi behöva anställa någon på heltid som jobbar med detta, för så stort är trycket, men det har vi inte pengar till. För sju år sedan drogs bidraget från Socialstyrelsen in, så nu drivs vi endast av medlemsavgifter, bidraget från Systembolaget och vår egen önskan att bjuda omvärlden på alkoholfritt. Men det går ändå bara jämnt upp, säger Ann-Louise, som önskar sig pengar till bland annat marknadsföring och satsningar på nya, spännande alkoholfria drycker.
– Behovet är stort och om vi kunde marknadsföra oss mer så skulle efterfrågan bli ännu större. Många, som aldrig testat alkoholfria viner eller ölsorter, blir förvånade över hur goda de är, säger Ann-Louise.
Att de alkoholfria dryckerna har fått ett uppsving på senare år tror hon beror på en rad faktorer. Bland annat på hälsotrenden, men också på att vi pratar om alkoholens negativa konsekvenser. Folk är helt enkelt mer medvetna i dag. Dessutom menar Ann-Louise Friberg att Systembolaget är duktigt på att fronta med sina alkoholfria alternativ. Och försäljningen av de alkoholfria dryckerna på Systembolaget har skjutit i höjden – det alkoholfria sortimentet är det som har ökat mest, flera år i rad.
Föreningen Fruktdrycker grundades 1951 och såg som sin uppgift att främja användandet av alkoholfria fest- och vardagsdrycker. Bakom bildandet låg nykterhetsrörelsen och fruktindustrin. 1952 fick man ett statsbidrag på 25 000 kronor per år – en ansenlig summa då. När motboken försvann 1955 fick man ett engångsbidrag på 200 000 kronor för att motverka alkoholens framfart i samhället och främja tillverkningen av fruktdrycker. Föreningen Fruktdrycker sågs som viktig, eftersom man kunde erbjuda ett alternativ till alkohol.
Föreningen har haft både medgång och motgång under årens lopp. Om man under 1960-talet var tveksam om vilken dryck som skulle inhandlas till studentfesten kunde man ringa fröken Dryck och få tips om lämpliga alkoholfria drycker. Initiativtagare till denna service var Föreningen Fruktdrycker som under åren 1964–1969 anordnade speciella kampanjer i samband med examensfesterna. Samtliga kvinno- och nykterhetsorganisationer i Sverige deltog i kampanjerna. Ända fram till mitten av 2000-talet levde föreningen på bidrag. Som nu alltså är borttagna. Det hindrar dock inte att Föreningen Fruktdrycker lever vidare.
– Det beror på alla engagerade medlemmar och eldsjälar som verkligen brinner för detta, säger Ann-Louise, som i framtiden hoppas på att kunna utveckla föreningen och göra den mer välkänd. En tanke är att börja ta betalt för eventen man deltar i. I dag är det gratis och beställaren behöver endast stå för resor och andra omkostnader. Men drickat och upplägget är kostnadsfritt.
– Med mera pengar i kassan kan vi marknadsföra oss på ett annat sätt. Alkoholfria drycker kan bli ett väldigt framgångsrikt koncept om vi bara får chansen att synas. Att behovet är stort råder det ingen tvekan om, konstaterar Ann-Louise.