– Att ta reda på hur det ser ut är det första steget till politiska beslut. Nu får vi sätta oss ner och analysera resultaten. Sedan får vi fundera vidare och formulera beslut utifrån det. Lagstiftning är en del, men även opinionsbildning är viktigt. Här har ideella organisationer också en viktig uppgift, säger Maria Larsson, ansvarigt statsråd, till Accent.
Undersökningen är den första i sitt slag och det går därför inte att säga något om det är fler eller färre nu än tidigare som missbrukar eller är beroende. Om Sverige ligger bättre eller sämre till en andra länder vet forskarna inte heller. Det framgick vid en pressträff på Socialdepartementet på fredagen.
– Vi har inte hunnit titta på hur andra länder har gjort. Vi kan se att till exempel Norge rapporterar högre missbrukssiffror och andra länder längre söderut i Europa rapporterar lägre, men vi har inte hunnit kontrollera hur de gjort sina undersökningar och kan därför inte säga om resultaten kan jämföras. Men spontant skulle jag säga att 500 000 är väldigt många, säger Mats Ramstedt, chef för STAD och den som tillsammans med projektledaren Erica Sundin och forskarna Jonas Landberg och Jonas Raninen genomfört undersökningen.
Trots de höga siffrorna tror Mats Ramstedt att situationen kan ha varit värre för några år sedan eftersom konsumtionen var högre då.
– Den minskning vi sett på senare i år var minst sagt oväntad, säger Håkan Leifman, direktör för CAN. Bland vuxna är det minskad införsel som står för hela minskningen. Minskningen bland unga kom tidigare. Unga går före och drar ner konsumtionsnivåerna.
Mest positivt är att de verkar behålla sina återhållsamma vanor när de blir äldre.
– De som var unga under det EU-liberala 90-talet dricker mer som vuxna än de som var unga på 00-talet då de unga blev mer alkoholrestriktiva, säger Håkan Leifman.
Skador på tredje man
I Norge har man sedan något år tillbaka infört begreppet passivt drickande för att uppmärksamma dem som drabbas av andras drickande. Att införa något sådant begrepp är inte aktuellt i Sverige för närvarande.
– Att vi tagit med det i undersökningen är ett sätt att lyfta den här gruppen. Vi har också gjort en del. Sedan 2010 har psykiatrin och numera också beroendevården skyldighet att fråga vuxna patienter om de har barn hemma. Barnen har rätt att få både information och hjälp, säger Maria Larsson.
Regeringens slutsatser
Maria Larsson anser att studien visar att prevention riktat till unga är viktigt.
– Vi vet ju inte varför unga dricker mindre, men de satsningar vi gjort på kunskapsöverföring till föräldrar kan mycket väl har spelat roll. Jag tror att föräldrar har stor del i det här, säger Maria Larsson.
Störst inverkan har dock politiken.
– Tillgänglighet och pris är det som spelar störst roll för konsumtionen, både för unga och vuxna. När jag fick ansvar för de här frågorna var trycket stort på att vi skulle sänka skatten. Det var nödvändigt för att minska smuggling och införsel sades det. Att vi stod emot trycket, och lät bli att sänka skatten, kan mycket väl haft betydelse för minskningen, säger Maria Larsson.