Enligt IOGT-NTO är skattehöjningen på alkohol som regeringen föreslagit alldeles för liten för att få någon effekt på konsumtionen.
– Fyra procent på öl och vin, och en procent på sprit, är för dåligt. Det kommer knappt att göra någon skillnad. Vi tycker att en höjning på tio procent vore rimligare, säger Johnny Mostacero, förbundsordförande för IOGT-NTO.
Inte ens tio procent skulle vara tillräckligt enligt Johnny Mostacero.
– Om man skulle komma tillbaka till samma nivåer som vi hade vid EU-inträdet 1995 skulle skatten på öl behöva höjas med 50 procent, på vin med 28 och på sprit med 14 procent. Och då har vi ändå inte tagit hänsyn till att den disponibla inkomsten höjts med 56 procent sedan dess, säger han.
Att IOGT-NTO ändå inte föreslår skattehöjningar i den storleksordningen beror på att förutsättningarna i dag är annorlunda.
– Då fick man föra in en liter sprit och två liter vin eller något sådant. I dag är ju införseln i princip fri. Då kan man inte göra hur stora skattehöjningar som helst. Tio procent däremot är fullt realistiskt. Det blir inte mer än ca 50 öre på en burk öl, säger han.
Han tycker ändå det är positivt att regeringen nämner folkhälsan i bakgrundsbeskrivningen till skattehöjningen.
– Det är glädjande att regeringen inte bara ser höjningen som ett sätt att få mer pengar till statskassan, säger han.
Sveriges bryggerier hävdar i ett pressmeddelande att folkhälsan inte kommer att påverkas av den föreslagna skattehöjningen utan i stället kommer att ”ytterligare öppna kranarna för fler och större inköp i gränshandeln och i förlängningen för ökad illegal försäljning”.
– Det där tror jag inte alls på. Höjningen är alldeles för liten för det. Många tror att det är priset som kommer att höjas med fyra procent på ölen, men det är bara skatten och det är inte så stor del på en burk öl. En burk 5-procentig öl kommer att bli ca 25 öre dyrare. Jag tror inte ens att en tio-procentig höjnig skulle få den effekten, säger Johnny Mostacero.
Men skulle då verkligen en tioprocentig ökning ha någon effekt på folkhälsan?
– Ja, jag tror det. Prishöjningar påverkar främst de som dricker mest och de som har lägst inkomster, som ungdomar, säger han.
För framtiden önskar han att alkoholskatten höjs årligen.
– Vi skulle ha önskat att skatten hade höjts rejält i år och att den sedan fortsatte att höjas med konsumentprisindex plus två procent årligen. Då behöver man inte hålla på med detta varje år. Det har vi också framfört till Magdalena Andersson, säger Johnny Mostacero.