En missbruksvård där sjukvården pumpar ut läkemedel till alla missbrukare som vill ha. Eller en vård där individen blir hörd, får snabb hjälp och professionell behandling. Missbruksutredningen har lagt fram 70 förslag på förändringar av den svenska missbruksvården. Men vad innebär de egentligen? Accent har gått igenom de tyngsta förslagen.

Vem tar ansvar?

Ansvaret för missbruksvården ska omfördelas. Landstinget ansvarar för: tillnyktring, abstinensvård samt medicinsk och psykosocial behandling. Socialtjänsten ansvarar för: psykosocialt stöd och stöd till boende, sysselsättning och försörjning. .

Fördelar:
+ Det blir tydligt vem som ska göra vad, vilket förhoppningsvis förhindrar att personer faller mellan stolarna.
+ Idag skiljer sig tillgången på vård kraftigt åt i olika kommuner. Genom att landstingen får huvudansvaret för att ge vård och behandling kan tillgången bli jämnare.
+ De flesta av dagens missbrukare har jobb och är socialt etablerade. För dem är steget till att söka hjälp hos socialtjänsten stort. De vill hellre få hjälp inom hälso- och sjukvården. .

Nackdelar:
– Så länge landsting och kommun har ett delat ansvar kan personer bollas mellan myndigheterna.
– En förflyttning av vård och behandling till landstinget kan innebära att vårdutbudet blir smalare och att fokuset på sociala insatser minskar. Många pratar om att vården kan komma att medikaliseras.

 .

Mer sprututbyte

Sprutbytesverksamhet ska finnas i hela landet. Landstingen ska själva kunna ansöka om tillstånd att införa sprutbyte.

Fördelar:
+ Sprutbyte har i vissa studier visat sig vara effektivt för att minska spridningen av HIV/Aids och riskbeteendet bland sprutnarkomaner.
+ Sprutbytet ger en kontakt med personer som är injektionsmissbrukare. Sprutbytespersonalen kan motivera till vård och behandling och ge information om hur smittrisken kan minskas.
+ Det finns inga studier som pekar på att sprutbyte skulle leda till ett ökat missbruk.

Nackdelar:
– Forskningsläget är oklart och det finns studier som visar att sprutbyte inte har någon effekt på smittspridning. Det är i så fall en helt verkningslös insats.
– Genom att landstinget självt kan bestämma om införandet av sprutbytesprogram ökar avståndet till socialtjänstens stödåtgärder som det är tänkt att sprutbytet ska vara en sluss till.

 .

Mer subutex och metadon

Substitutionsbehandlingen av opiatberoende (beroende av heroin, morfin eller opium) ska utvidgas och göras tillgänglig i hela landet. Läkemedelsbehandling ska ges till både opiat- och opiodberoende (olika läkemedel som innehåller exempelvis morfin). Tvångsvården och kriminalvården ska erbjuda substitutionsbehandling. Personer ska bara kunna skrivas ut ur behandlingen av medicinska skäl.

Fördelar:
+ Tillgången blir jämn över hela landet. I dagsläget är läkemedelsbehandlingen i huvudsak koncentrerad till storstadsområden.
+ Läkare kan inte skriva ut personer om de inte ”sköter” sig vilket förhindrar att människor kastas ut ur programmen – med stor risk för återfall och överdoser.
+ Behandling med metadon, subutex och suboxone kan ha positiva effekter i form av minskat missbruk, minskad dödlighet och förbättrad livskvalitet.

Nackdelar:
– Stor risk för överdoser och förgiftningar om personen samtidigt missbrukar andra droger eller överkonsumerar läkemedlen.
– Behandlingen är ofta livslång och avbryts den finns det stora risker för återfall och dödsfall genom överdoser. Svensk forskning visar att patienter som skrivs ut ur behandlingsprogrammet har högre dödlighet än de som inte varit inskrivna.
– Redan idag läcker läkemedlen ut på svarta marknaden och det finns personer som aldrig missbrukat heroin som är beroende av läkemedlen.
– Ökad medikalisering på bekostnad av psykosocial behandling.

 .

LVM försvinner

Lagen om vård av missbrukare tas bort. Istället ska lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, som reglerar tvångsvård inom hälso- och sjukvårdslagen omfatta personer med missbruksproblem.

Fördelar:
+ Landstingen är färre och har en jämnare ekonomi vilket kan leda till att användningen av tvångsvård blir mer jämlik och rättsäker. I kommunerna idag skiljer det sig kraftigt åt i vilka fall man väljer att tvångsvårda en person.
+ Beroende är en psykiatrisk diagnos vilket talar för att personer med missbruksproblem kan vårdas enligt LPT.
+ En gemensam lagstiftning underlättar för personer med dubbeldiagnos.
+ Inom LPT finns möjlighet till öppenvård och individuella vårdtider. Inom LVM idag vårdas samtliga på låst institution och vårdtiden har standardiserats till sex månader trots att den ska vara individuell.

Nackdelar:
– Att tvångsvårda missbrukare enligt LPT är att slå fast att alla missbrukare har psykiatriska problem. Så är det inte.
– Det finns en risk att behandlingen får ett medicinskt fokus på bekostnad av den psykosociala behandlingen.

 .

Vårdgaranti

Individens ställning ska stärkas bland annat genom att en vårdgaranti, som säger att personen har rätt att få vård inom 30 dagar, införs. Brukaren ska få större inflytande över valet av behandling. Individen får också rätt till ett personligt ombud i kontakten med vårdteamet.

Fördelar:
+ Om personen får vård när han eller hon själv vill och dessutom den behandling som han eller hon tror på ökar chansen för att behandlingen ska lyckas eftersom motivation är ett avgörande element.

Nackdelar:
– Inte så många. Möjligen att alla inte vet vilken behandling som passar dem bäst.

 .Joanna Wågström

 .