Han ska med nya riktlinjer uppmana landets åklagare att vara mer restriktiva vid tillämpning av obligatoriska minimistraff. Straff på flera år eller livstid har dömts alltför ofta ut lättvindigt vid, enligt Holder som i måndags talade inför amerikanska Advokatförbundet i San Fransisco.
– Allt för många amerikaner har suttit i fängelse alltför länge utan några riktigt bra skäl, sade Eric Holder (video via NY Times).
Han uppmanar till att åklagarna inte ska yrka på långa fängelsestraff för mindre brott som ej är del av organiserad brottslighet, inte använt våld och vapen och inte riktats mot ungdomar. Inte heller anser han att mängden narkotika ska uppges i åtal vid mindre brott, för att inte domstolen ska utdömas drakoniska minimistraff.
Cirka 220 000 människor sitter för närvarande i statliga fängelser i USA, nära hälften för narkotikabrott. Dessutom passerar nio till tio miljoner personer årligen genom lokala fängelser i landet. Senaste decennierna, när bekämpning av droger eskalerat i landet, har antalet fångar ökat med 800 procent, medan befolkningen bara ökat med 30 procent.
Personer med beroendeproblem drabbas. Hårda straff utdöms oftare till svarta män än till vita för liknande brott, vilket justitieministern menar är skamligt. Men det är inte bara humana aspekter bakom översynen av straffen. Det finns även ekonomiska skäl, kostnaderna för kriminalvården år 2010 kostade landets skattebetalare drygt 500 miljarder kronor.
Genom en tydligare markering att de längsta straffen ska gå till ”de värsta brottslingarna, så behåller vi avskräckning och gör det hela billigare”, enligt Eric Holder.
Som en första åtgärd har USA:s 94 statsåklagare i delstaterna beordrats att reservera de hårdaste straffen för allvarliga och våldsamma narkotikalangare. Han har också begärt att åklagarna ska ta fram specifika lokala bestämmelser för när vissa brott ska bedömas som federala.
Åklagarna kan nu dessutom, efter Holders initiativ, själva utforma ny straffpolicy utan att några lagar behöver ändras. Federala åklagare har getts instruktioner hur de ska utforma åtalen vid lågprofilnarkotikabrott, för att undvika att de åtalade ska dömas efter de tidigare hårda straffskalorna.
Holder nämnde ingenting om straffen för marijuana i sitt tal, enligt Washington Post.
Signalerna från justitieministern välkomnas på flera håll i USA. En del anser att inte bara tillämpningen utan även lagarna borde ändras. Andra ifrågasätter om det ger önskat resultat att undvika att ange narkotikamängd i åtal, (ex. John Coleman, Drug Watch International).
Obama-administrationen har redan tidigare avblåst ”kriget mot narkotika” och framhävt att vård är bättre än straff. Ett system av drogdomstolar har också börjat införas där dömda för mindre narkotikabrott erbjuds rehabilitering istället för fängelse.
Flera delstater har redan ändrat i sina straffsystem, missbrukare som dömts för lågprofilbrott har erbjudits vård och andra strafformer. I exempelvis Kentucky kommer staten minska sin fångpopulation med 3 000 individer de närmaste tio åren. Detta kommer att spara in motsvarande cirka 2,8 miljarder kronor. I några delstater erbjuds äldre personer som avtjänat tid att få straffrabatt.