Bostad

Helsingborg: Nio av tio bor kvar

Med bostaden som bas kan den som varit hemlös ta itu med sina livsproblem. Det är tanken i Bostad först, som allt fler kommuner praktiserar.

Traditionellt har synsättet varit det motsatta, alltså att missbruket måste upphöra innan det kan bli tal om att få en bostad. Idén om bostaden som grundläggande för framgångsrikt socialt arbete kommer från USA där den kallas Housing first. Den hämtades hit av forskare i socialt arbete vid Lunds universitet. Helsingborg och Stockholm var först med att testa idén praktiskt från 2010. Sedan dess har Göteborg, Örebro, Malmö, Västerås, Karlstad och Lund följt efter.

Helsingborg stad beslutade att göra projektet till permanent verksamhet efter försöksperioden 2010–2013. Bostad först-teamet i Helsingborg består av Christel Hult, Carina Nilsson och Jennifer Reed, som alla är socionomer och/eller behandlingsassistenter.

De som kan bli aktuella för en bostad kommer på remiss från socialförvaltningens handläggare. De bedöms då vara beredda att förändra sitt liv. Därefter följer samtal med de tre i teamet. I samtalet döljer de flesta sina problem med missbruk, hälsa och ekonomi.

– Man måste vara präktig för att få en lägenhet. Tror de. Men här är det egentligen tvärtom, säger Christel Hult.

Klienterna tror att de förlorar på att säga som det är. Genom att skrapa på ytan i det de uppger och lyssna in vad som sägs så brukar de börja berätta om sina problem.

– De är så indrillade i att man blir straff­ad om man missbrukar, säger Jennifer Reed.

– De tror att det är någon hake med det här. Men vi är här för att hjälpa dem och för att utröna hur hjälpbehovet ser ut, tillägger Carina Nilsson.

Ett 50-tal har fått lägenhet genom Bostad först under de gångna sex åren, men fortfarande är det svårt för klienterna att förstå att man trots sina brister ändå kan få en lägenhet.

– Har man varit i socialtjänsten i 15–20 år och hela tiden fått höra att ”du måste”, ”du ska” och ”jag vet vad du behöver”, och så säger någon plötsligt ”vad behöver du hjälp med?”. ”Nu ska du ge oss ett uppdrag med vad vi ska hjälpa dig med.” Du kan själv tänka dig hur konstigt det låter, säger Christel Hult.

När de som missbrukat och varit hemlösa i åratal får en bostad ändras vanorna. Suget efter alkohol och andra droger avtar. En del slutar helt, ofta på egen hand, medan andra väljer att gå i behandling. Andra drar ner på sitt missbruk. De allra flesta vill behålla sin lägenhet och inser vad som krävs för att klara det.

När man vet var man ska sova kommande natt så försvinner en stor del av oron. Känslorna och stressen behöver inte längre bedövas, vilket gör att drog­användningen avtar. De flesta har även en psykosocial problematik som vården ofta inte ser.

– Det brukar ta runt tio månader innan de som flyttat in i lägenhet är mogna för att på allvar ta itu med sina problem, fortsätter Carina Nilsson.

Den första tiden fungerar som smekmånad. Man är förälskad i sin lägenhet, möblerar, dekorerar och pysslar. En vanlig strategi för att undvika det gamla livet på gatan är att inte avslöja var man bor och att inte ta med någon hem. Efter hand aktualiseras frågor om tandvård, mammografi och hälsoundersökning. Och så gör vardagen sig påmind – vad gör jag nu?

– Då har man ett val. Man kan gå till de gamla kompisarna och ändå sköta sin lägenhet. Och så är det de som bryter det helt och vill göra något helt annat. Då är det problem, man har inte den sociala träningen och färdigheten, säger Christel Hult.

Många vill jobba, men det är svårt att hitta arbetsgivare som vill göra något för den här gruppen. Ett fåtal har lyckats få fast anställning. Kamratgruppen G7, som de boende i Bostad först själva startat, är därför ett viktigt stöd. Gruppen är fristående från Bostad först och en inkörsport till ett socialt sammanhang med samvaro, kulturella aktiviteter och lägerverksamhet. De som har ett nätverk kvar med familj, barn, släktingar och vänner brukar ha det lättast.

För tillfället har ett 30-tal boende lägenhet via Bostad först och de får stöd av teamet. De flesta bor i ettor, några i tvåor. Till dessa 30 kommer 19 som sedan 2010 hunnit få förstahandskontrakt med full besittningsrätt till sina lägenheter. De har alltså lämnat Bostad först. Medel­åldern bland de 30 är 48 år, antalet män är något större än antalet kvinnor.

Under de två första åren finns en tilläggsbestämmelse som bifogas hyreskontraktet. I tillägget står att hyresgästen ska ha kontakt med Bostad först en gång i veckan. Kontaktpersonen i teamet har inga nycklar till någons lägenhet.

I övrigt är kraven desamma som för alla andra hyresgäster, det vill säga att följa hyreslagen.
Nio av tio bor kvar. Misslyckandena beror nästan uteslutande på att hyran inte betalats i tid. Teamet kan göra insats­er ett tag, om hyran ändå inte blir betald blir resultatet uppsägning av lägenheten.

Tillgången till lägenheter var det största hindret i starten. De flesta av de närmare 50 lägenheter som tilldelats Bostad först tillhör det kommunala bostadsbolag­et Helsingborgshem som nu använder detta i sin marknadsföring. Tre privata fastighetsägare har släppt till sammanlagt nio lägenheter.

Nu finns en överenskommelse om att ett visst antal lägenheter ska gå till Bostad först varje år. När besked om en ny lägenhet kommit in så väljer teamet bland klienterna i remisserna från socialförvaltningens handläggare. Någon kö finns inte.

Läs också:

Drogfrihet kom med bostaden

Forskaren: Bostad förändrar livet

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer